ÅSIKT

Inte ännu en till semestervecka

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: Trots att arbetstempot har ökat under de senaste 38 åren har det inte gjorts mycket för att vi ska få mer semester.
LEDARE

När semestern äntligen kommer är känslan att den gärna får vara för evigt. ­Arbetslivet blir allt stressigare och behovet av en paus växer. Samtidigt är möjligheten till återhämtning allt mer hotad.

Trots tempohöjningen i arbetslivet har riksdagens partier inte gjort mycket de senaste 38 åren för att vi ska få mer ­avkoppling. Dagens lagstiftade fem veckor kom till 1978. En kort period på 1990-­talet ökade de lagstiftade semesterdagarna till 27 stycken men höjningen städades bort i saneringen efter 1990-­talets finanskris.

Ingenting är gratis

Fackförbund och arbetsgivarorganisationer har däremot dragit sitt strå till stacken. Många äldre arbetare och tjänstemän har rätt till sex veckors semester genom sina kollektivavtal. Men ingenting är gratis, alla extra dagar har förhandlats fram med betalning i form av minskade löneökningar eller rätt till övertidsersättning. Och för en stor andel är fortfarande fem veckors semester normen.

Om lönehöjningar fortsatt ska bytas mot mer ledig tid är arbetarklassens kvinnor som vanligt förlorare. När lönerna är låga är löneutrymmet litet, även om ­behovet är minst lika stort. Behovet av löneökningar ska inte stå mot behovet av mer tid för återhämtning.

Vi måste förkorta arbetstiden

Det är dags att ta fighten för mer ledig tid. En extra semestervecka är den enklaste arbetstidsförkortningen ur arbetsgivarsynpunkt. Men det är något fel när de första dagarna av semestern går till att stressa av, vila värkande leder och bota sömnproblem.

För att alla ska orka arbeta till 65 år ­eller längre måste vi förkorta arbetstiden generellt. Gärna mer semester. Men framförallt ett arbetsliv där vi inte går sönder.

ARTIKELN HANDLAR OM