Mejla

Anders Lindberg

 Fria skolvalet skadar Sverige

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

blundar för problemen Under Jan Björklunds tid som skolminister har Sverige fallit som en sten i den internationella statistiken. Den borgerliga kartan stämmer inte överens med verkligheten, men hans lösning är ändå mer av samma politik.

Foto: STEFAN MATTSSON

LEDARE

2 JANUARI 2014. Skolan

Det sägs ibland att ideologierna är döda. Som när Fredrik Reinfeldt i Almedalen för ett par år sedan talade om sig själv som ”allmänintresset” eller den tidigare statsministern Carl Bildt förde ”den ­enda vägens politik”.

Vänstern ges inte ens rätten till en ­annan åsikt, eller ett annat perspektiv, den har helt enkelt fel.

Borgerliga politiker och debattörer tror på riktigt att deras åsikter, deras klassperspektiv, är något objektivt, grundat i sakliga överväganden och kompetens. När verkligheten sedan inte stämmer med kartan, eller hela experimentet går fel, förstår de inte vad som hände.

Blandning ger bättre resultat

På få områden är avståndet mellan den borgerliga kartan och verkligheten så stor som i skolpolitiken.

Skolverket har ett antal gånger slagit fast att det fria skolvalet ökar segregationen och därmed påverkar elevernas ­resultat negativt.

Men i den borgerliga föreställningsvärlden leder det fria skolvalet tvärtom till högre kvalitet och att eleverna lär

sig mer. Trots att det bevisligen inte gör det.

Forskningen visar att en blandad och sammanhållen skola ger bättre resultat medan sortering, ökad konkurrens och det fria skolvalet leder till att det blir ­sämre för alla.

Forskarna kallar detta ”kamrateffekter”. I en blandad miljö hjälper eleverna varandra vilket självfallet gynnar de ­elever som behöver mer hjälp. Men även de högpresterande eleverna har visat sig få en bättre kunskapsutveckling. Effekten av den dynamik som utvecklas i blandade grupper stärker alltså elevernas ­resultat som helhet.

Har rasat ner från toppen

Det fria skolvalet skapar motsatsen till positiva ”kamrateffekter”. När föräldrar till högpresterande elever väljer bort kontakt med andra elever blir klasser och hela skolor homogena. Det försämrar ­resultaten som helhet.

I början av 2000-talet framhöll OECD svensk skola som en förebild när det ­gäller sammanhållning. På den tiden ­hade bara tre länder signifikant bättre ­resultat i läsförmåga än Sverige. I den ­senaste Pisamätningen var siffrorna ­omvända, bara tre länder hade signifikant sämre läsförmåga än svenska elever.

Under Jan Björklunds tid som skol­minister har Sverige fallit som en sten i den internationella statistiken. Ändå är hans lösning mer av samma politik. Att verkligheten inte stämmer med kartan spelar uppenbarligen ingen roll.

Det fria skolvalet infördes av Carl Bildt och Beatrice Ask 1992. Det har sedan dess blivit en helig ko, något som inte får ­röras eller ifrågasättas. Det håller inte längre, vi måste våga prata om problemen, även om det är svårt att se några enkla lös­ningar och en återgång till det gamla ­systemet inte är aktuell.

Men vi bygger inget bra samhälle ­genom att bara välja bort varandra.

Av: 

Anders Lindberg

Publisert:

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.

Ja, tack!

ÄMNEN I ARTIKELN

Anders Lindberg