ÅSIKT

Vi kan inte straffa bort våldtäkterna

Samtyckeslagen gör skillnad – en bra början

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: MAJA SUSLIN / TT
Manifestation mot sexuellt våld på Medborgarplatsen i Stockholm.
LEDARE

Samtyckeslagen, som infördes den 1 juli, har fått effekt. I ett flertal domar i tingsrätterna har straffet för våldtäkt skärpts med hänvisning till den nya lagen, rapporterar Sveriges Radio Ekot. Lagskärpningen märks i fall där det har förekommit våld eller att brottsoffret varit i särskilt utsatt situation. Det handlar alltså inte om de scenarion som diskuterades före lagens inträde, där bevisläget är väldigt osäkert och ord står mot ord. Men här finns en viktig symbolisk skillnad, och den handlar om argumentationen kring straffet.

Benny Wernqvist, rådman vid Luleå tingsrätt, har nyligen dömt i ett sådant fall.

– Som jag försökte föra resonemanget i domen, om man ska ha två år enbart för att samtycke inte finns, om det dessutom finns exempelvis hot eller någon form av otillbörligt utnyttjande i en sådan här utsatt position, då måste det också dra upp straffet, säger han till SR Ekot.

Många brottsoffer känner sig rättslösa

Samtyckeslagen gör det straffbart att ha sex med någon som inte sagt ja eller på annat sätt gett sitt medgivande. Tidigare ställdes krav på hot, våld eller ett otillbörligt utnyttjande av att offret varit i en särskilt utsatt situation, exempelvis kraftigt berusad. Regeringen införde även två nya oaktsamhetsbrott: oaktsam våldtäkt och oaktsamt sexuellt övergrepp. Straffet för grov våldtäkt skärptes också.

Samtyckeslagen fick brett stöd i kölvattnet av Metoo-rörelsen när det höjdes många röster för en förändrad lagstiftning. Lagen är resultatet av en mångårig kamp för att lyfta frågan om de nedprioriterade sexualbrotten, och det faktum att andelen uppklarade våldtäkter har sjunkit. För få fällda – och för låga straff. Att så många brottsoffer känner sig rättslösa.

Att samtyckeslagen kom till handlade om eldsjälars slit, om Fatta-rörelsen, om viktiga röster som Nina Rung, Cissi Wallin, Katarina Wennstam, Madeleine Leijonhufvud. De satte rätt fokus i debatten och visade vägen till politiskt mod. Det handlade framför allt om organiserad kvinnokamp på gräsrotsnivå. Vikten av en samtyckeslag hade förts fram på plakat efter plakat, och var en självklarhet för 75 procent av de unga väljarna. Utvecklingen i Sverige har även gett ringar på vattnet – nu talar man i Spanien om att införa en samtyckeslag.

Skärpta straff skickar en viktig signal

Det fanns också gott om kritiska röster som hävdade att den inte skulle få någon effekt. När vi nu börjar se att samtyckeslagen resulterar i skärpta straff för våldtäkt, så skickar det en viktig signal. Det handlar om att samhället tar brottet – och det lidande som den drabbade utsatts för – på allvar. Där finns början till den upprättelse som många utsatta har saknat. Men det är bara en början.

Samtyckeslagen kan straffa ett beteende, men vi måste fortsätta arbeta för att förebygga övergreppen. Det handlar om att förändra attityder och normer i stort. Du vet, det där “genusflummet” om könsroller och synen på sexualitet.