Han vill komma till sin familj i Sverige

Publicerad:
Uppdaterad:

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

HEMLIGA BEVIS  Ahmed Agiza fick sitta nästan tio år i egyptiska fängelser. När han för två år sedan på nytt ansökte om uppehålls­tillstånd i Sverige fick han avslag. Säpo bedömde honom som en säkerhetsrisk – men bevisen går inte att bemöta, för de är hemliga.
Foto: LINA BOSTRÖM EINARSSON
HEMLIGA BEVIS Ahmed Agiza fick sitta nästan tio år i egyptiska fängelser. När han för två år sedan på nytt ansökte om uppehålls­tillstånd i Sverige fick han avslag. Säpo bedömde honom som en säkerhetsrisk – men bevisen går inte att bemöta, för de är hemliga.

LEDARE

I dag kan Ahmed Agiza berätta om åren i egyptiska fängelser. Det handlar – som alla anat – om hur han utsatts för tortyr, om ovärdiga förhållanden och om rättslösheten inför diktaturens våld.

I Aftonbladet i går beskrev han den vidriga situationen i egyptiska fängelser.

För Agiza innebar den svenska regeringens beslut att avvisa honom att han tvingades tillbringa nästan tio år i dessa fängelser. Tio år under vilka hans barn har vuxit upp och världen förändrats. Att han nu är fri och kan berätta är ett resultat av den arabiska våren.

En politisk skandal

Avvisningen av Ahmed Agiza och Mohammed­ Alzery står ut som ett av de svartaste kapitlen i svensk asylpolitik. Formerna för avvisningen, där över­greppen startade redan på Bromma, är en av de värsta politiska skandalerna på 2000-talet, liksom den svenska regeringens bredvillighet att acceptera den egyptiska diktaturens garantier.

Tillsammans med beslutet om sanktioner – i praktiken bannlysning – av tre svenska medborgare i november 2001 påminner det om hur skakad rättssäker­heten var efter den 11 september. Förtroendet för rättssystemet har knappast återhämtat sig.

Fick inte uppehållstillstånd

Naturligtvis hade behandlingen av Agiza­ och Alzery med tidsandan att göra­. USA inledde sitt krig mot terrorismen, och den svenska regeringen – och stora delar av opinionen – traskade aningslöst patrull.

Men det är inte hela sanningen. Skandalen kastar också skuggor över den svenska behandlingen av politiska flyktingar som sträcker sig både bakåt och framåt från den 11 september 2001.

Avvisningsbeslutet för Ahmed Agiza är upphävt. Han har fått ett skadestånd för hur han behandlades, men när han för två år sedan från fängelsecellen ansökte om svenskt uppehållstillstånd avslogs det. Säkerhetspolisen anser – precis som för tio år sedan – att han utgjorde en säkerhetsrisk.

Och precis som för tio år sedan bestod bevisningen av det slags hemliga material som flyter runt mellan världens säkerhetstjänster. Just sådant material som kan komma från diktaturers förhörsceller, eller­ från svensk signalspaning.

Uppgifter som det inte går att försvara sig mot. Det är Ahmed Agiza inte den ende­ som fått uppleva.

Billström står bakom beslutet

”Rätt beslut”, säger migrationsminister Tobias Billström i dag om avslaget för två år sedan.

Nu säger Ahmed Agiza att han ännu en gång ska ansöka om att få komma till Sverige.­ Det är här hans familj finns och hans barn har vuxit upp, och trots det han utsatts för beskriver han sin beundran för det svenska samhället.

Hemliga bevis från Säkerhetspolisen kan inte räcka för ännu ett avslag.

Ingvar Persson

Publicerad:

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.