ÅSIKT

Kostnaden för rädslan: 60 000 jobb

Foto: varningen skrämmer Riksbanken oroar sig för en bostadsbubbla och vägrar att ­sänka räntan, vilket gör det svårt att få ner arbetslösheten. 60 000 svenskar har därför blivit arbetslösa i onödan, menar förre vice riksbankschefen Lars EO Svensson.
LEDARE

15 DECEMBER 2013. Bostadsbubblan

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Det är svårt att tänka sig att ­Nobelpriset i fysik skulle delas mellan en forskare som hävdar att jorden är platt och en annan som hävdar att jorden är rund.

Men ungefär så kan årets mottagare av ekonomipriset beskrivas.

Robert Schiller, en av de tre ekonomer som i veckan tog emot Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne varnar för en bostadsbubbla i Sverige.

Men skulle man fråga Eugene Fama som Robert Schiller delar priset med skulle denne svara att han inte vet vad en bostadsbubbla är.

Eugene Fama erkänner inte bubblors existens. Eftersom de inte kan finnas.

Enligt Eugene Famas teorier.

Eugene Fama är känd för att hävda att marknaden är rationell.

Robert Schiller är känd för att hävda att marknaden är irrationell.

Robert Schiller är känd för att ha förutsagt it-kraschen samt den senaste amerikanska husbubblan.

Eugene Fama tror inte på bubblor över huvud taget.

Människan är ju rationell och marknaden har alltid rätt. Den kan inte övervärdera.

Marknaden vet allt.

När jag intervjuade Robert Schiller sa han att han inte begriper hur Eugene ­Fama drar sina slutsatser. Den typen

av nationalekonomi liknar mer en ­reli­gion.

Den tredje pristagaren, stackars Lars Peter Hansen, är i sin tur väldigt trött på att besvara journalisters frågor om huruvida han håller med Eugene Fama eller Robert Schiller.

Det har varit en enda Nobelröra.

Enligt källor satt medlemmar i Robert Schillers familj och himlade med ögonen när Eugene Fama talade under Nobelbanketten.

”Dålig stämning”, som vi säger på svenska.

Men låt oss återgå till bostads­bubblan.

Den påstådda svenska bostads­bubblan.

Ekonomen Nouriel Roubini är mer känd för att han, när ingen lyssnade ­förutsade den globala finanskrisen. Och denne ekonomiska världskändis meddelade för två veckor sedan att den bostadsrättsägande svenska ­medelklassens existens är hotad.

Nouriel Roubini brukar kallas för Doktor Domedag. Elaka tungor säger att han har förutspått fem av de senaste tre lågkonjunkturerna. Han skrev en a­rtikel där han pekade ut ett antal ­länder med oroväckande utveckling på ­bostadsmarknaden. I västvärlden gällde det: Schweiz, Sverige, Norge, Finland, Frankrike, Tyskland, Kanada, Australien, Nya Zealand och Storbritannien.

Nobelpristagare Robert Schiller ­verkar hålla med honom gällande ­Sverige. Även den svenska riksbanken är orolig. Som Karin Pettersson skrev

i Aftonbladet är det ett av de stora­­ s­kälen till att det stormat så mycket runt banken det senaste året.

Riksbankens mål är att hålla inflationen runt två procent men Sverige har knappt någon inflation just nu. Under lång tid har riksbanken legat under ­målet. De vill inte sänka räntan och ­detta gör det väldigt svårt att få ner ­arbetslösheten.

Förre vice riksbankschefen Lars EO Svensson som i våras avgick i frustration argumenterar för att räntepolitiken har lett till att 60 000 svenskar ­blivit arbetslösa i onödan. Så, varför gör riksbanken på detta vis?

För att de oroar sig för en bostadsbubbla.

Ja, en lägre ränta skulle minska arbets­lösheten och hjälpa svensk export men det skulle också uppmuntra medelklassen att låna ännu mer, går r­esonemanget.

Vi svenskar gillar att läxa upp syd­européer för att vara oansvariga med ekonomin. Sanningen är dock att när det gäller privata skulder är det vi som är syndarna. Svenskar är sämst på att amortera i hela Europa, enligt Internationella valutafonden IMF.

125 år tar det en svensk i snitt.

Något sådant hade varit fullständigt otänkbart i de flesta andra länder. Där betalar man av hela lånet på runt 20 år och sedan äger man sitt hus.

Vi svenskar tror att vi äger våra ­bostadsrätter men i själva verket är det förstås banken som gör det.

Argumentet för att detta riskfyllda beteende trots allt funkar brukade vara att Sveriges sociala skyddsnät är så starka. Även om man förlorar jobbet ­eller blir sjuk klarar man tack vare ­a-kassa och sjukförsäkring av sitt bolån.

Och ja, så var det.

Förr i tiden.

I dag är den svenska a-kassan en av Europas sämsta tack vare Anders Borg. Och vi vet alla vad regeringen Reinfeldt har gjort med sjukförsäkringen.

I stället har vi fått skattesänkningar och nej, de verkar vi inte ha lagt på att amortera, utan på att konsumera.

Man kan tycka vad man vill om n­edmonteringen av a-kassan och sjukförsäkringen, men ja, det förändrar spelreglerna för hela samhället.

Bostadsbubbla eller inte. Det kan d­iskuteras. Men det är inte riks­bankens uppgift att kväsa den. Riksbankens uppgift är att hålla inflationen runt två procent. Och det gör den inte i dag. ­Häri ligger tragiken.

Politikerna tar varken i bostads­frågan eller i de svenska hushållens riskbeteende. OECD, IMF, EU, Nobelpristagare och Doktor Domedag skäller på oss. Riksbanken blir orolig. Den ­vägrar sänka räntan trots att det vore motiverat.

60 000 personer blir arbetslösa i onödan. Den svenska medelklassen fortsätter att låna pengar.

Och ­ekonomer som hävdar att människor är ­rationella fortsätter att få Nobel­­priset.

ARTIKELN HANDLAR OM