ÅSIKT

Metoo – en maktfråga

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
LEDARE

När tusentals svenska kvinnor i höstas berättade vad det innebär att vara flicka och kvinna i vårt land blev det tydligt att vi har ett problem som går djupt in i samhällskroppen.

Förslag mot sexism

Metoo - och alla vittneskollektiv som muterade ur det - gav oss en samstämmig uppfattning av vilka sorts övergrepp som ett kvinnoliv präglas av. Kvinnohatet är både samhälleligt, kulturellt, strukturell och erfarenheterna från hösten 2017 kan aldrig bli ogjorda.

I går tog jämställdhetsminister Åsa Regnér (S) emot en lista med åtgärder som de svenska Metoo-uppropen vill se. Initiativtagare och administratörer från 65 upprop presenterade sju förslag för att skapa ett samhälle fritt från sexuella trakasserier och övergrepp. Det handlar bland annat om bättre sex- och samlevnadsundervisning i skolan och om att poliser, personalvetare och socionomer får mer och bättre utbildning om sexuellt våld.

Bland förslagen finns också krav på att arbetsgivare ska tvingas arbeta mer förebyggande mot sexism och Diskrimineringsombudsmannen utreder fler anmälningar om sexuella trakasserier på jobbet.

Jobbet, ja,

Trygghet på jobbet

Gemensamt för nästan alla Metoo-uppror var ju att de var berättelser om arbetet. Det var ofta kring sin yrkesutövning kvinnorna organiserade sig. Det var som vårdanställda, bilskollärare, anställda i teknikbranschen, byggbranschen och restaurangbranschen som man samlade sig.

En fjolårsrapport från LO pekade ut tre branscher där trakasserier av kvinnor är särskilt vanliga. Det handlar om vården, om restaurangerna och om handeln. De har en sak gemensam. Här arbetar många unga med låg lön och osäkra anställningsförhållanden. I LO:s jämställdhetsbarometer som presenterades i går visar det sig att bara fyra av tio kvinnor i arbetaryrken har en tillsvidareanställning på heltid. Ungefär hälften av alla arbetarkvinnor arbetar deltid.

I fjol ökade antalet anmälda arbetssjukdomar efter sexuella ofredanden med 50 procent jämfört med åren innan. Och nära tre av fyra av de senaste årens anmälningar om arbetssjukdomar till följd av sexuella trakasserier har drabbat vård- och omsorgspersonal, som undersköterskor och hemvårdsbiträden.

På så sätt är Metoo en fråga om makten över jobbet. Utsattheten på arbetet är både en del av könsmaktsordningen och en förutsättning för den tystnad som möjliggör att de sexuella trakasserierna kan fortsätta.


Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.

ARTIKELN HANDLAR OM