ÅSIKT

Högskolan slår fast klasserna

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
LEDARE

Stela, konservativa och samhällsbevarande. Så uppfattades länge, med viss rätt, de svenska universiteten. Det var ett privilegium att läsa vidare och försvinnande få arbetarbarn tog sig vidare till högre utbildning.

Sedan hände något.

Från 1950-talet och framåt har universiteten och högskolorna varit ett av de främsta instrumenten för att öka det man brukar kalla för social mobilitet.

Det vill säga klassresor.

Sedan hände något. Flera rapporter på senare år varnar för att den sociala mobiliteten har minskat.

Nyligen varnade LO för att den ekonomiska situationen för studenterna är på väg att göra situationen ännu mer problematisk.

Studiemedlen har höjts marginellt sedan jag själv läste på universitetet för femton år sedan. Samtidigt som kostnader och löner i resten av samhället har ökat kraftigt. LO-rapporten visar att studiemedlen 1990 i snitt var 74 procent av en industriarbetarlön. Förra året hade de sjunkit till 52 procent.

En annan undersökning från Swedbank visar att 80 procent av alla studenter går back varje månad. De måste skjuta till pengar från extrajobb eller sina föräldrar för att få pengarna att räcka.

Det säger sig självt att det gynnar dem som kommer från välbärgade familjer där föräldrarna själva läst på universitet, och som därför ser att utbildning i längden ändå kan löna sig.

Ett argument som ibland används handlar om just detta, att de som läser vidare till slut ändå tjänar på affären. En ingenjör eller läkare kan kvittera ut en livslön långt högre än vårdbiträdet eller vaktmästaren.

Det är förstås sant, men det gäller inte för alla yrken som kräver högre utbildning, inte alls. Förskollärare, bibliotekarier eller diakoner har inte precis några rekordlöner.

De flesta måste ändå ta studielån.

Till detta ska läggas det faktum att det i dag är svårare att komma in på högskolan med meriter från arbetslivet. Den så kallade 25-4 försvinner till hösten

Dessutom har det blivit krångligare att förstå antagningsreglerna. I många fall måste man börja planera för högre studier redan i grundskolan, och vilka är det som gör det?

Självklart ger det ett försprång för dem som har studievana föräldrar.

När LO presenterade sin rapport för några veckor sedan var Mona Sahlin på plats och fick frågan om hon var redo att höja studiemedlen om socialdemokraterna vinner valet 2010.

Hennes svar var långt ifrån tydligt. I princip borde de höjas, men när eller hur ville Sahlin inte ge besked om.

Det duger inte.

Urholkningen av studiemedlen har pågått under hela den socialdemokratiska regeringsperioden före 2006. Och den borgerliga regeringen har inte gjort något för att förbättra läget. Tvärtom har nedmonteringen av komvux gjort det ännu svårare.

Om de ekonomiska villkoren för studenterna inte blir bättre riskeras hela idén om utbildningen som klassutjämnare.

ARTIKELN HANDLAR OM