Mejla

Jonna Sima

Klass blev en dödsfälla under coronapandemin

Svenska strategin glömde arbetarna

Publicerad:
Uppdaterad:

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Låginkomsttagare, lågutbildade och utrikesfödda från vissa länder har drabbats hårdast i pandemin, visar DN:s kartläggning.
Foto: MAGNUS WENNMAN
Låginkomsttagare, lågutbildade och utrikesfödda från vissa länder har drabbats hårdast i pandemin, visar DN:s kartläggning.

LEDARE

I december skrev den här ledarsidan att Folkhälsomyndigheten borde lära sig göra en klassanalys. Tidigt stod det klart att covid-19 slog hårdast mot äldre och personer i arbetaryrken. Men också utlandsfödda från framför allt Afrikas horn och Mellanöstern var redan i våras överrepresenterade bland de som avlidit i sjukdomen.
Den svenska strategin bygger mycket på eget ansvar och på att människor ska kunna hålla avstånd och arbeta hemma. Men på många sätt saknade planen förankring i verkligheten.

Strategin tog inte tillräcklig hänsyn till de som bor trångt och inte kan arbeta hemifrån. Den hade inte heller med i beräkningarna att många regioner saknade tillräckligt med skyddsutrustning och att informationen om viruset behövde översättas och spridas på olika språk.

Kommunal slog larm

I vintras publicerade tankesmedjan Arena Idé en rapport som konstaterade att många av de som arbetar i pandemins frontlinje hade lämnats i sticket.

Fackförbundet Kommunal, som organiserar drygt en halv miljon människor i arbetaryrken, gjorde ett flertal medlemsenkäter där man gång på gång larmade om att det saknades skyddsutrustning och åtgärder för att skydda de som kör bussar, städar skolor och jobbar på äldreboenden. När medlemmarna inte blev hörsammade tog de saken i egna händer. De gjorde förkläden av plastsäckar, munskydd av kaffefilter och införde skyddsstopp när arbetsmiljön var förenad med livsfara.

Efter ett drygt år in i pandemin har verkligheten sprungit ikapp FHM. I en intervju med DN säger statsepidemiolog Anders Tegnell att covid-19 slår ojämnt socioekonomiskt. "Det är viktigt att belysa dessa skillnader", säger han.

FHM håller på att ta fram en rapport om dödligheten i virussjukdomen kopplat till socioekonomiska faktorer. Men redan nu har DN gjort en kartläggning som visar att låginkomsttagare, lågutbildade och utrikesfödda från vissa länder är starkt överrepresenterade bland de avlidna. Ju lägre inkomst, desto högre är risken att dö i covid-19.

Covid-19 förstärkte riskfaktorer

I grunden är det inga nyheter att skillnader i hälsa och livslängd är kopplade till klass. Men till skillnad från andra folkhälsoproblem är covid-19 smittsam, vilket innebär att riskfaktorer som fetma och underliggande sjukdomar förstärks.

Coronapandemin har på ett sorgligt sätt avslöjat hur det svenska klassamhället ser ut på 2020-talet.

Nu gäller det att dra lärdomar för att uppnå en mer jämlik hälsa.

Regeringen har sedan tidigare ett mål att "stänga de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation". Det handlar om att underlätta för vardagsmotion, ge vård efter behov men också att se till att beredskapen inför en kommande pandemi är bättre.

I ett välfärdssamhälle ska klass inte vara en dödsfälla.

Chatta med Jonna Sima om den svenska coronastrategin och hur den skulle kunna vara mer jämlik mellan klockan 09:00–09:30.

Skicka in dina frågor redan nu!

Laddar Live Upplevelse
Publicerad:

LÄS VIDARE

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.