ÅSIKT

Irakval kan leda till inbördeskrig

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
LEDARE

På lördag håller Irak folkomröstning om en ny författning. Omvärlden fruktar att denna möjliga demokratiska högtid blir inledningen till ett mer omfattande inbördeskrig.

Inför folkomröstningen hålls alla gränser stängda, undantagstillstånd är proklamerat.

Våldet har under en längre period varit extremt omfattande med ständiga mord och terrorattacker.

I ett försök att mäkla fred har Arabförbundets ledare Amr Moussa anlänt till Irak. Hans prognos är dyster: Ett inbördeskrig kan bryta ut när som helst.

Den irakiska regeringen avvisar hans prognoser, som ”överdrivna”. Möjligen kan man säga att inbördeskriget redan pågår. Bortåt 30 000 människor har dött sedan Bush förklarade kriget

avslutat.

Den nya konstitutionen har främst skrivits av kurdiska och shiitiska ledare med betydande bistånd från USA. Den sunniarabiska minoriteten har, delvis självförvållat, ställts vid sidan. Trots de senaste dagarnas kompromissande vädjar många sunni-ledare om att irakierna ska rösta nej på lördag.

Författningen är påtagligt sekteristisk, den politiska makten knyts till religiös eller etnisk tillhörighet och Irak splittras i tre delar. Kurderna är de stora vinnarna. De får i praktiken självstyre och deras makt vilar bland annat på en stor egen milis – 60 000 man. Kurderna får liksom shialandet i söder, sammanflätat med Iran, ett avgörande inflytande över oljetillgångarna, koncentrerade som de är till norr och söder.

Konstitutionen, som drivits fram orimligt snabbt, rymmer rader av oklarheter och motsättningar. Texten förordar på en gång särskild överhöghet för islam och religionsfrihet. Författningen lovar förstärkta rättigheter för kvinnor men förutsätter samtidigt att sharia-lagar ska kunna gälla.

Den federala modellen är tunn och bristfällig utan klart utformade regler om maktfördelningen mellan centrum och de olika provinserna. Möjligen är hela författningen obsolet innan den trätt i kraft. Markens realiteter gäller redan: kurderna har sitt land och i söder tillämpar shiiterna sin religiösa och politiska praktik.

Sunniaraberna har en liten möjlighet att stoppa konstitutionen. Om en två tredjedels majoritet i tre provinser säger nej, faller förslaget. Kurder och shiiter sökte eliminera detta minoritetsskydd. Protester från omvärlden, bland annat från FN, satte stopp för manipulationerna.

Ett nej i folkomröstningen, som sakligt sett är välmotiverat, river sönder de planer som ockupationsmakten USA ritat upp: ett lojalt Irak-styre nödtorftigt utstyrt till demokrati efter parlamentsval i december, irakisering av våldsmakten och relativt snara möjligheter att ta ”hem” de amerikanska trupperna.

Ett ja cementerar Iraks styckning och underblåser revanschism från dem som, också med blodigt våld, bekämpar ockupanternas rätt att konstruera det nya Irak.

Det är inte demokrati irakierna kan vänta den närmaste tiden, det är istället än mer av kaos och våld.

Olle Svenning

ARTIKELN HANDLAR OM