Lönekamp för jämställdheten

Publicerad:
Uppdaterad:

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

När Kommunal strejkade för två år sedan var lägstalönerna en av de viktigaste frågorna.
Foto: TOMMY MARDELL
När Kommunal strejkade för två år sedan var lägstalönerna en av de viktigaste frågorna.

Det återstår drygt två veckor innan avtalet mellan fackförbundet Kommunal och arbetsgivarna i den nya organisationen Sveriges kommuner och landsting löper ut. Förhandlingarna pågår.

Den kommunala avtalsrörelsen är en jämställdhetsfråga. En stor del av skillnaderna mellan kvinnors och mäns villkor på den könsuppdelade svenska arbetsmarknaden är också en skillnad mellan villkoren inom industrin och tjänstesektorn. Kommuner och landsting är dessutom genom den offentliga servicen en viktig förutsättning för jämställdhet.

Individgaranti ett krav

Därför måste kvaliteten vara hög och lönerna rimliga.

I går avvisade Kommunals avtalsdelegation ett muntligt förslag från arbetsgivarparten som varken innehöll höjda lägstalöner eller individgarantier.

–Ì´0;Med det innehållet är det inte svårt att be om ett nytt konkret bud med bättre innehåll, sa Kommunals andre vice ordförande Håkan Pettersson.

Just höjda lägstalöner och individgaranti är principiella krav från facket.

Lägstalönerna var en av de viktigaste i konflikten för två år sedan. Kommunal lyckades då uppnå en del av sitt mål.

Nu kommer Kommunal tillbaka, den här gången med ett krav på minst 15Ì´0;000 kronor i månaden.

Avtalens lägstalöner är viktiga bland annat för de gör det möjligt för de lokala fackliga förhandlarna att koncentrera sig på att höja andra löner. Med en alltför låg lägsta nivå måste mycket av det lokala utrymmet användas för att höja de sämsta lönerna.

Signalerar en ny medvetenhet

Kravet signalerar också en ny medvetenhet i den svenska fackföreningsrörelsen.

Inte minst de privata arbetsgivarnas planer på att med avtalens lägstanivåer som redskap pressa löner med hjälp av arbetskraft från de nya EU-länderna tvingar facken att driva frågan om avtalens minimilöner.

Kommunal vill att var och en ska garanteras en löneökning, något som ofta gynnar dem som har den svagaste ställningen.

När medlingsinstitutet för någon månad sedan presenterade sin årsrapport varnade chefen Anders Lindström för att löneutvecklingen i kommuner och landsting under flera år varit snabbare än i det privata näringslivet. I längden skulle detta kunna hota hela lönebildningen.

Kommunal tar ansvar

Lindström betonade dock att andra fackliga organisationer förstår behovet av att höja lönerna i lågavlönade kvinnodominerade yrken.

Kommunerna måste kunna visa att löneökningarna går till de lågavlönade. När fördelningen helt överlåts till de lokala parterna blir det långtifrån alltid fallet.

Därför är kravet på en garanterad höjning för var och en, liksom kravet på höjda lägstalöner, uttryck för att Kommunal tar ansvar. Inte bara för sina medlemmar utan också för samhällsekonomin.

Det måste också kommunalråden kunna se.

IP

Publicerad:

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.