ÅSIKT

De spelade bort andras pension

Foto: gamblers Anders Borg, Mats Odell och Peter Norman spelade högt med pensionsspararnas pengar.
LEDARE

1 OKTOBER 2011. Pensionssystemet

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Sjunde AP-fonden har de ­senaste månaderna förlorat 20 miljarder kronor på fallande börskurser. Det är en femtedel av fondens pengar och en ­summa större än det samlade reformutrymmet i årets budget.

– Ska man ha högre avkastning så måste du ta någon form av risk, säger fondens vd ­Richard Gröttheim till radions ekoredaktion.

Det låter som han förestod den lokala spelbutiken på hörnet.

Saken är bara den att de ­blivande pensionärer vars pengar Gröttheim förvaltar ­aldrig har frågat efter risk.

Alla skulle bli kapitalister

Inslaget av individuella premiepensioner är en liten del av det nya pensionssystemet. Men det är politiskt viktigt. De individuella premiepensionerna infördes för att knyta människor närmare världsbilden på börsen. Vi skulle alla tänka en smula som kapitalister.

Det har lyckats, och det märks inte minst i journalistiken. Börsnyheter som för inte så länge sedan hittades längst bak i tidningarna toppar numer förstasidorna.

Alla har dock inte visat ­samma entusiasm. Många – fyra av tio – har vägrat att delta i spelet. De har inte valt fonder, och ­beskrivits som ointresserade soffliggare.

Och de har fått sina pengar förvaltade av sjunde AP-fonden.

Retade borgerligheten

Uppenbarligen har det retat den borgerlighet som betraktade PPM-systemet som ett sätt att kollektivansluta människor till kvartalskapitalismen.

På något annat sätt är det svårt att tolka att den dåvarande finansmarknadsministern Mats Odell och hans stab av ­före detta Carnegiebankirer ­beslutade höja insatserna å ­spararnas vägnar. Sjunde AP-fonden gjordes om till en högriskfond, som med finansiella instrument och lånade pengar skulle öka utväxlingen.

Spelade – och förlorade

Hävstång kallas det. En utmärkt idé när det går bra, men just nu går det dåligt. Riktigt dåligt.

Odell och regeringen bestämde sig för att spela högt med pensionsspararnas pengar – och förlorade.

Själva övergången sköttes av Anders Borgs kompis Peter Norman. I dag sitter han i Mats Odells gamla rum på finans­departementet.

Urholkar förtroendet

PPM-fonderna är en begränsad del av pensionssystemet och för de flesta kommer dagens förluster att kunna kvittas mot framtida vinster.

För andra innebär dock högrisksatsningarna att framtidens pension urholkas och det urholkar förtroendet för hela pensionssystemet.

Det sker därför att vi har ett politiskt motiverat system med individuellt sparande, och därför att Mats Odell, Peter Norman och Anders Borg bestämde sig för att spela högt med andras pengar.

Det är dags att ställa frågan om vi verkligen behöver PPM-systemet?

Det är dags för politiskt ansvar.