ÅSIKT

Utan empati och utan eget mandat

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: Urban andersson
Regeringen en förlorare Fredrik Reinfeldt och Anders Borg har tvingats acceptera att deras politik saknar stöd.

avKarin Pettersson

LEDARE

15 SEPTEMBER 2011. Riksdagens öppnande

”B omhändertogs när hon var nio år och placerades i en fosterfamilj. Fosterpappan tyckte om att hota och förnedra B på olika sätt, till exempel genom att tvinga henne att visa upp sig på ett kränkande sätt för hans suparkompisar. I berusat tillstånd brukade han jaga henne med skjutvapen och kniv. B har nu av journalerna förstått att fosterpappans alkoholism var känd av de sociala myndigheterna.”

Förnedrande kovändning

Efter två år av löften och tända förhoppningar hade regeringen äntligen ­bestämt sig.

Beslutsunderlaget var gediget. Två utredningar späckade med vittnesmål. Kränkningar, fysiskt våld, våldtäkter. ­Redan trasiga barn som fallit offer för ­ännu ett övergrepp, denna gång av ­samhället.

Utredningen föreslog ekonomisk kompensation.

Så blev det inte.

I stället gick Kristdemokraterna, som drivit frågan, på pumpen. Hos Anders Borgs finansdepartement. Statsministern talade om ”gränsdragnings­problem” och ”rättssäkerhet”.

För alla andra var det en fråga om ­anständighet, och medmänsklighet.

Problemet var dessutom att Reinfeldt hade glömt bort att han inte hade egen majoritet i riksdagen.

Resultatet: en förnedrande kovändning, där folkhälsominister Maria ­Larsson med armbågen bjöd in oppositionen för samtal.

Regering utan politisk vision

Förlorare i den här soppan är först och främst en grupp människor som redan manglats av staten.

Men också alliansregeringen. Hanteringen är ett moraliskt och parlamentariskt haveri. Och på många sätt en ­perfekt illustration av Fredrik Reinfeldts ­problem. Han leder en regering utan ­politisk vision, utan muskler, utan empati och utan eget mandat. Och utan idé om hur hans förslag ska få stöd i riksdagen.

I dag öppnar Sveriges riksdag. Stats­ministern ska läsa upp sin regerings­förklaring. På tisdag kommer budgeten för ­nästa år.

Sannolikt är Reinfeldts regering den svagaste sedan lotteririksdagen 1973, då omröstningar fick avgöras genom lottdragning. Skillnaden mot då var att ­Palme insåg att han var tvungen att kompromissa med sina motståndare.

Så icke Reinfeldt. Från utförsäljning av statliga företag, riksdagsinitiativ kring sjukförsäkringen och kritik av Fas 3 till Anders Borgs egen baby, det femte jobbskatteavdraget, har regeringen tvingats acceptera att deras politik saknar stöd.

Behöver handlingskraft

Fredrik Reinfeldt är populär, och leder ett parti i medvind. Han har inga problem med disciplinen bland allianskollegorna.

Men vad hjälper det, när han saknar idé om vart han är på väg, och hur han ska ­regera Sverige.

Samtidigt är världsekonomin i fritt fall, och behovet av handlingskraft större än på länge.

Det är dags att Reinfeldt skaffar sig en plan. Det ingår liksom i jobbet.