ÅSIKT

Jag förstår vreden som leder till SD

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: FREDRIK SANDBERG / TT / TT NYHETSBYRÅN
LEDARE

En av sommarens heta dagar står jag vid kyldisken på Konsum och försöker välja yoghurt. En man sträcker sig för att ta ner en cremé fraiche. Han är fackligt aktiv och vi har snackat förr. Nu börjar vi prata lite om vädret och läget. Trump har just kelat med Putin i Helsingfors.

”Det blir SD i år”, säger han när vi kommer in på valet.
”Jaha”, säger jag. ”Men du är väl sosse?”
”Inte nu längre.”

Vi resonerar stilla över kyldisken. En fluga simmar lojt genom lufthavet. Det är utplockat i glassfrysen.

När vi skiljs några minuter senare har jag inte fått höra ett enda ord om invandrare. Däremot mycket om en dotter som hamnat i kläm hos socialtjänsten. Mannen, som nu lutar åt SD har med patos i rösten berättat om brister i ett skyddsnät som inte sällan kräver nästan heltidsarbete av anhöriga för att ge utsatta människor vad de har rätt till.

De allra flesta av SD:s potentiella väljare inte är rasister eller främlingsfientliga, utan bara förbannat trötta på en ekonomi och ett samhälle som är riggad för någon annan.

I valet den 9 september har alla vuxna och myndiga medborgare varsin röst. Var och en röstar på det den tror på. Varje röst väger lika. Resultatet av det sammantagna valet formar hur vårt land skall styras. Vill man ge sin röst till SD står det en fritt att göra så.

Jag kan förstå impulsen. Ett fuck you-finger till en maktelit som inte lyckats skapa rättvisa på så många försök.

Men orsaken till att Sverige är så orättvist är den politiska klasskamp uppifrån som förts av näringslivet och dess direktörer sedan slutet av 1970-talet. Steg för steg har de rika lobbat och påverkat beslut, skattenivåer och regler så det gynnar dem själva. Därför betalar i dag ägaren av Axfood lägre skatt på sin utdelning än kassörskan på Willys gör på sin deltidslön. Medianinkomsttagaren som tjänar runt 280 000 kronor per år efter skatter och bidrag har bara tre procent av den rikaste tusendelens inkomster. Att vilja be detta etablissemang dra år helvete är rimligt.

SD kommer stödja en moderatregering med Ulf Kristersson som statsminister. SD kommer tillsammans med Moderaterna sänka skatterna, försämra a-kassan, ta bort avdragsrätten för fackavgiften, återinföra stupstocken i sjukförsäkringen och behålla fritt vinstuttag i vård och skola.

Det är ingen slump att allt fler av de direktörer som Dagens industri intervjuade i juni hade ett stort och växande förtroende för SD. Sveriges Direktörsparti utgör inget hot mot näringslivet.

Men många som röstar på SD kommer bli grymt besvikna.

Att rösta på SD för en vanlig knegare eller pensionär är som att kissa i byxan och snart upptäcka att man frusit fast på parkbänken.


Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.

ARTIKELN HANDLAR OM