ÅSIKT

Ut med officerarna – in med civilisterna

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
LEDARE

ÖB:s nervositet begriplig när försvarets framtid ska avgöras

1 av 2
Överbefälhavare Håkan Syrén.

”Vem har fattat besluten som lett till ökade kostnader för försvaret?”

ÖB Håkan Syrén fick den avgörande frågan när regeringen utan pardon underkände hans plan för att klara de ”svarta hålen”, fleråriga underskott på miljarder i försvarsbudgeten.

Nu bollar ÖB tillbaka frågan. Det är politiker som måste avgöra vilka verksamheter som ska bort. Ändå kräver ÖB mer pengar.

Dags att ta av silkesvantarna, Reinfeldt.

Det väntar en het försvarsvår. Hela försvarsfrågan ligger öppen på bordet och i höst ska försvarsministern presentera en proposition om den framtida inriktningen och dimensioneringen. Den blir ett vägval. Ska Sverige ha ett insatsförsvar med yrkesofficerare och soldater, en yrkesarmé som ÖB vill, eller fortsättningsvis ett försvar som bygger på plikt, allmän värnplikt? Det är en avgörande fråga, liksom vilka delar av försvaret som ska avvecklas. Hur stor ska utlandsmissionen vara och hur omfattande de territoriella uppgifterna här hemma? Vad får försvaret kosta? Allt utreds denna vår.

Det är begripligt att nervositeten inom försvaret är stor. Så stor att pr-folket på ÖB:s informationsavdelning ansåg att det måste göras en film för att popularisera, inte försvaret och dess verksamhet, utan ÖB. Ilskan över detta slöseri med miljoner i spartider blev stor i försvarsleden.

För litet – ändå för dyrt

Bland politikerna finns ett brett intresse för ett yrkesförsvar?–?men det finns goda skäl att hålla emot. Vi behöver inte fler krigsglada officerare och Natovänner än de som redan ivrar för Natomedlemskap och att svensk trupp ska delta i rena krigsinsatser internationellt. Minns exemplet Björklund,? den stridsglade förre majorens, folkpartiledaren Jan Björklunds iver att skicka svenska soldater till USA:s krig i Irak. Han var inte ensam.

Enligt ÖB:s förslag, byggt på den nationella perspektivplanen, ska Sverige ha 11?000 yrkesofficerare men bara drygt hälften så många, 6?700, soldater. Det är för få soldater för att försvara vårt land också vid ett begränsat anfall mot territoriet. Försvaret blir för litet och ändå för dyrt.

Bättre vore 10?000 frivilliga soldater. Värnplikten kan behållas som en ren beredskapslag för kris- och krigstid, men i fred får de kvinnor och män som vill, på jämställda villkor söka till soldatutbildningen. Så kan försvaret ta ut de bäst lämpade och kvalificerade. Det ger en bredd och en bättre folkförankring. Vad Sverige och även EU:s krishanteringsfunktion behöver är vitt skilda förmågor som polisiära, juridiska, ekonomiska och sociala kompetenser, inte enbart militära. Rekryteringen och personalförsörjningen blir en av de viktigaste framtidsfrågorna för försvaret.

Kontrollen har havererat

Den svenska insatsstyrkan Nordic Battlegroup slukar stora resurser. Den håller 2 800 officerare, drygt 2300 av dem är svenska. Det är mer än vad försvaret kan bära ekonomiskt. Våra grannländer deltar med futtiga 50 till ett par hundra man. Som bekant finns det enligt regeringen inte pengar att låta förbandet i Tchad, 200 man, stanna mer än några veckor för att fullfölja sitt uppdrag att skydda flyktingarna, trots det ohyggliga våldet och terrorn i området. Försvaret verkar inte orka bära kostnaderna för snabbinsatsstyrkan.

Försvarsmaktens förmåga att planera och ha kontroll på sina kostnader tycks ha havererat.

Kan inte avskedas

Ett annat stort problem med ekonomiska konsekvenser är den övertaliga och åldrande officerskåren.

Det råder brist på kompetenta att skicka på utlandsmissioner, medan det finns för många som vill sitta kvar på hemmaregementet med bevarat jobb, trygghet och social status.

Och det får de. Äldre officerare kan inte avskedas.?De lyder inte under vanlig arbetsrätt om uppsägning vid arbetsbrist och övertalighet, utan går på exklusiva specialvillkor, så kallat ”konstitutorialavtal”, anställningsgaranti.

Förhållandet speglar en förlegad tid och måste naturligtvis avskaffas. Officerskåren behöver både halveras och svara mot dagens höga kompetenskrav. Det kräver lagändringar. Kanske måste Försvarsmakten i sin nuvarande form helt enkelt läggas ner för att i grunden kunna förändras? I dag behöver inte försvaret oavsättliga yrkesmilitärer utan fler civilmilitärer med varierade kunskaper. Så ut med officerarna och in med civilisterna.

avLena Askling

ARTIKELN HANDLAR OM