Mejla

Anders Lindberg

Vår frihet handlar om bögarna på Eurovision

Västs värderingar är under attack

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Foto: PETER WIXTRÖM

Mitt i VM-finalen i fotboll gick det ut ett VMA, ett Viktigt meddelande till allmänheten i Ljusdal. Det brann i Ängra utanför Färila och elden hotade att sprida sig. Håll er inomhus och stäng alla fönster.

– Det har ju sprungit ifrån oss den här branden helt och hållet så vi står ju här nere och skyddar fastigheterna helt enkelt, sa räddningsledaren Kenneth Eriksson till Hela Hälsingland.

TV-intervjun är improviserad. Reportern sträcker fram sina egna hörlurar som mikrofon. Det är svensk sommar, Kenneth Eriksson är solbränd och skjortan är uppknäppt. Men det är något i hans röst som skär sig. Kanske var han den första som förstod.

– Sen är det jättebrand här uppe, som vi inte alls har nån kontroll på, fortsatte han.

Dagen innan, den 14 juli 2018 hade räddningstjänsten larmats till flera olika bränder i Hälsingland, orsakade av blixtnedslag. Den 15 juli började människor evakueras. Nästa dag stängdes riksvägen mellan Laforsen och Kårböle av och ett par dagar senare stod Stefan Löfven framför en brandbil i Ljusdal.

"Vi gör allt som står i vår makt", sa han till pressen.

Statsministern gjorde verkligen allt i sin makt, liksom alla andra. Svensk räddningstjänst mobiliserade, hemvärnet var på plats, liksom polisen, friviliga, näringslivet och ända från Italien och Frankrike kom fyra vattenbombningsplan.
I allt väsentligt stod Sverige pall, ett kvitto på flera års arbete med att förbättra krisberedskapen. Men vårt samhälle måste klara även mycket värre saker.

Klimatförändringarna kommer att driva fram mer extremt väder, bränder, stormar och perioder av torka. Och i säkerhetspolitiken håller det på att mörkna. Totalitära krafter styr i Ryssland och Turkiet, stora länder på Europas trappsteg som vill oss illa. Vår säkerhet, vår liberala demokrati och vårt sätt att leva är under hårdare tryck än någon gång sedan murens fall 1989.

När vi pratar om totalförsvar tänker kanske de flesta på stridsvagnar och JAS-plan. Men gränserna mellan vad som är civilt och militärt, mellan krig och fred är för länge sedan suddiga. Inom säkerhetspolitiken pratar man om att konflikter och hot numera rör sig i en gråzon.

Är en skogsbrand bara en skogsbrand eller en del i något större, kanske ett väpnat angrepp eller ett försök att destabilisera regeringen genom att skapa kaos.

I Aftonbladet ledares nya podcast om försvarspolitik Höjd beredskap pratade försvarsberedningens ordförande Björn von Sydow i fredags om hur det svenska samhället i början hanterade terrorattacken på Drottninggatan utifrån just den analysen.

Inom minuter hade Försvarsmaktens högkvarter och polisens ledningscentral kopplat upp sig och kunde göra en gemensam bedömning av läget. Terrorattacken var denna gång bara en terrorattack.

Men om det exempelvis samtidigt hade inträffat gränskränkningar av ryskt stridsflyg eller anlagda bränder nära Ringhals kärnkraftverk så skulle larmet ha gått i hela totalförsvaret.

Problemet med gråzoner är just att de är grå, hotbilden handlar inte längre bara om att Ryssland rustar upp sin krigsmakt och övar sig på att luftlandsätta soldater på gärdet. I dag pågår en ständig konflikt om fakta och om värderingar.

Länder som Ryssland, Kina och Iran spionerar och bedriver påverkansoperationer mot Sverige och i Europa.

Även företag drabbas. I veckan rapporterade BBC att Apple efter ryska påtryckningar har ändrat sina kartor så att den ockuperade Krimhalvön numera ingår i Ryssland. Vladimir Putins överfall på Ukraina pågår alltså inte bara med artilleri och skyttegravar utan även i din mobiltelefon.

Förmodligen är den ryska strategin riktig. Kartor är ett mäktigare vapen i kriget om verkligheten än stridsvagnar. Faktum är att inga vapen kan mäta sig med kontrollen över just fakta och värderingar. Totalitära regimer har i alla tider lagt oerhörda resurser på kontrollen av människors tankar och på kulturpolitik och medier.
Östtyskland i går, Kina i dag och Europas auktoritära nationalister i morgon, om de får chansen.

I veckan tog Ungern ut färdriktningen och drog sig tillbaka från Eurovision, enligt The Guardian med motiveringen att tävlingen är för "bögig". Eftersom Ungern liksom övriga västländer har fallande födelsetal driver Viktor Orbans nationalkonservativa parti Fidesz kampanjen "Familjen först" för att ungerska kvinnor ska föda fler barn. En bieffekt är att det frodas en hätsk anti-gayretorik där homosexuella har jämställts med pedofiler.

Officiellt drar sig Ungern tillbaka från Eurovision för att stödja Ungersk pop. Men precis som när regnbågsflaggan halades i Sölvesborg så förstår alla vad det egentligen handlar om.

Faktum är att gränsen för vår frihet går vid bögarna på Eurovision. De är kulturkrigets nästa måltavla, efter flyktingar, muslimer och Greta Thunberg. Och angreppet på vår moderna livsstil är del i en större konflikt där den västerländska civilisationen utmanas av auktoritära och reaktionära krafter.

Viktor Orbans försök att skapa ett "rent" ungerskt folk fritt från invandrare, homosexuella och minoriteter är ett eko av en rörelse som pågår i hela Europa, med aktivt understöd från Ryssland.

Det är ingen slump att Sveriges försvarsmakt varje år går i Stockholm Pride med överbefälhavaren i spetsen eller att polisens avdelning i tåget tillhör de populäraste. I världens modernaste land har Vladimir Putins och extremhögerns idéer ingen plats - i varje fall inte hittills.

De senaste fem åren har Sverige börjat rusta upp. Skogsbränderna 2014 i Västmanland blev en väckarklocka för den civila krisberedskapen på samma sätt som den ryska invasionen i Ukraina blev det säkerhetspolitiken. Sedan dess har utgifterna för totalförsvaret börjat höjas, försvaret övar mera aktivt och värnplikten är återinförd.

Totalförsvaret bygger ytterst på folklig förankring och försvarsvilja. Och att alla gör sin del. De skogsbränder som började i Färila släcktes genom att hjälp från hela Sverige – hela Europa – strömmade till Ljusdal. Brandområdet motsvarade ungefär 20 000 fotbollsplaner och det tog över två veckor att få elden under kontroll.

Men tillsammans gick det. En viktig erfarenhet inför övriga hot i vår omvärld.

avAnders Lindberg

ARTIKELN HANDLAR OM

Ljusdal

Ryssland

Kina