ÅSIKT

Klass och kön gör jobbet till en plåga

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: GAETAN BALLY / KEYSTONE SCANPIX SWEDEN
LEDARE

Hög stress med svårt att ta raster och pauser. Få möjligheter att påverka eller styra arbetet och ofta jobb i påfrestande arbetsställningar. Utsjasad och slutkörd när man kommer hem.

Så ser vardagen ut för allt fler kvinnor i arbetaryrken, enligt en ny rapport från LO som granskat svenskt arbetsmiljöarbete under ett kvarts sekel. Dessutom är arbetarkvinnor de på arbetsmarknaden som är mest utsatta för hot och våld. Allt fler av dem är också utsatta för sexuella trakasserier.

I takt med att arbetslivet förändrats – genom framväxten av otrygga och tidsbegränsade anställningar bland annat – har också arbetsmiljön försämrats.

Och värst har det alltså blivit för kvinnor i arbetaryrken.

Det är inte så konstigt. Det är de traditionella kvinnoyrkena som präglas av otrygga anställningar och deltidsarbete, det är här man får vänta på ett sms från arbetsgivaren för att få jobba eller att gå från påhugg till påhugg. Det är här det är särskilt svårt att göra jobbet till en del av en förutsägbar tillvaro och en stabil ekonomi. Otrygghet på jobbet skapar beroende, och ofrihet.

Men de könade orättvisorna stannar inte där. Även tillgången till företagshälsovård har försämrats.

År 1995 hade 74 procent av arbetarkvinnorna tillgång till företagshälsovård. 20 år senare var siffran nere på 43 procent.

Sämst tillgång har kvinnliga arbetare som jobbar på små arbetsplatser och i branscher med många deltider, bemanningsanställda, obekväma arbetstider och tillfälliga anställningar. Kort sagt, kvinnor som jobbar i handeln, på krogen eller som städare.

Samtidigt har gapet mellan arbetare och tjänstemän ökat dramatiskt.

Enligt lag ska arbetsgivare se till att den företagshälsovård som behövs finns tillgänglig, antingen genom att köpa in externa tjänster eller genom att själv ordna det. Men sedan staten på 1990-talet drog in bidragen till företagshälsovården och arbetsgivarsidan sa upp det centrala arbetsmiljöavtalet så har företagshälsovården blivit den starkes rätt. I dag kan ett kommunalanställt skolköksbiträde få företagshälsovård på ett par hundralappar per år, medan en art director i ett framgångsföretag kan köpa gymkort eller massage för tusentals kronor per år. På vissa arbetsplatser krävs också att man motiverar för chefen varför man behöver företagshälsovård

– Det är en himla skillnad att gå till chefen och säga att man har ont i axeln och att säga att man har ont i magen varje dag på grund av relationen till exempelvis den chefen. I det senare fallet blir det aktuellt med företagshälsan först vid rehabilitering i stället för förebyggande arbete, säger LO:s arbetsmiljöutredare Carola Löfstrand till Arbetet.

Att vara otrygg på jobbet handlar fortfarande om kön och klass.


• Vill du ha våra ledare direkt i ditt flöde? Klicka här och gilla Aftonbladet Ledare på Facebook!

ARTIKELN HANDLAR OM