Mejla

Jonna Sima

Pantrarna tar språnget för social rättvisa

Publicerad:
Uppdaterad:

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

”Vi vill sprida kärlek genom att organisera oss”

Vill stärka samhället Sabrin Jaja och Ahmed Ibrahim berättar att Pantrarna arbetar med sociala program och aktiviteter för ungdomar för att, som de uttrycker det, skapa ett mer hållbart samhälle. Foto: Thomas Johansson
Foto: Thomas Johansson
Vill stärka samhället Sabrin Jaja och Ahmed Ibrahim berättar att Pantrarna arbetar med sociala program och aktiviteter för ungdomar för att, som de uttrycker det, skapa ett mer hållbart samhälle. Foto: Thomas Johansson

De nya folkrörelserna – Aftonbladets ledarredaktion besöker fem nya folkrörelser

”Vår generation kommer att flippa ur”. Det var rubriken på den artikel som bäst beskrev bakgrunden till det så kallade Instagram-upploppet förra året. Vuxenvärlden undrade vad det var frågan om när hundratals ungdomar plötsligt samlades utanför ett gymnasium i Göteborg och rök ihop med polisen. Upprinnelsen till upploppet var att ett rykte hade spridits om att några elever på skolan publicerat utmanande bilder på unga tjejer och kallat dem för ”orroz”, vilket är slang för horor eller slampor.

Artikeln om Instagram-upploppet publicerades på Aftonbladets kultur­sidor och var skriven av Alice Bratthammar och Amanda Ivanovic från ”Pantrarnas skrivgrupp”, som är namnet på det skrivprojekt som handleds av författaren Johannes Anyuru.

”Pizzan – snabbare än polisen”

Med tjejernas egen röst berättade texten om hur det är att växa upp i Sverige i dag och känna en hopplöshet innan livet knappt hunnit börja. Ekonomin är skit, framtiden mörk och tilltron till samhället låg. ”Vår generation säger: Pizzan kommer snabbare än polisen.”

Många kände igen sig i beskrivningen.

I dag har artikeln delats mer än 15 000 gånger i sociala medier. För många var den det första mötet med Pantrarna, som är mycket mer än en skrivgrupp. Gräsrotsrörelsen startade som en förening den 14 februari för två år sedan.

– Det känns lite symboliskt att vi bildades på Alla hjärtans dag. Vi vill sprida kärlek genom att organisera oss, säger Ahmed Ibrahim, som är en av Pantrarnas grundare.

Jag träffar honom och Sabrin Jaja på ett kafé i centrala Göteborg. Pantrarna bildades som ett svar på ett krav från kommunpolitiker, berättar de. Ahmed Ibrahim och tre vänner försökte förmå Göteborgs stad att satsa på en fritidsgård i den socialt utsatta stadsdelen Biskopsgården.

Det fanns det inte pengar till var beskedet, men med tillägget: såvida ni inte startar en förening och driver gården ideellt.

Då startade de fyra vännerna Pantrarna.

I dag organiserar föreningen unga vuxna i främst Biskopsgården i Göteborg, men de har sedan förra året även en avdelning i Malmö-stadsdelen Lindängen. Planen är att bli en folkrörelse som kan öppna nya lokalföreningar med tiden.

”Politisk medvetenhet”

Pantrarna arbetar med sociala program och aktiviteter för ungdomar för att, som de uttrycker det, skapa ett mer hållbart samhälle.

– Vi ville bidra med politisk medvetenhet. Människorna i de här områdena är

i ett kritiskt behov av att veta hur politiken påverkar deras vardag, säger Ahmed Ibrahim.

Även om de jobbar politiskt säger de sig ”inte utgå från någon ideologi”.

– Vi jobbar efter människornas behov. Det handlar om att upprusta förorten, skapa olika aktiviteter för ungdomar och att organisera sig för att skapa en positiv förändring, säger Sabrin Jaja, sekreterare i Pantrarna, som till vardags studerar till socionom.

Pantrarna känner stort släktskap med Stockholmsföreningen Megafonen, som Aftonbladet Ledare tidigare berättat om i vår serie om nya folkrörelser. Båda understryker vikten av lokal förankring, att människor samarbetar för att förbättra sina bostadsområden. De har också en platt organisationsstruktur gemensamt.

– Vi vill inte vara beroende av någon ledare, i stället ska vi utbilda ledartyper, förklarar Ahmed Ibrahim mellan tuggorna på en morotskaka.

De liknar också sig vid de proteströrelser som rest sig i bland annat Tunisien, Grekland, Brasilien och Turkiet.

– Jag tror att många runt om i världen inspirerar varandra. Vi är människor som ställer oss upp för att försvara våra rättigheter och skapa social rättvisa, säger de.

Själva namnet Pantrarna har de tagit från amerikanska Svarta Pantrarna som kämpade för afroamerikaners rättigheter på 1960- och 70-talet.

– De hade förmågan att nå ut till människor och få igenom saker, säger Ibrahim.

Men Svarta Pantrarna är också förknippade med våld?

– Vi är inte militanta. Vi använder pennan, de använde pistolen. Det vi vill skapa är social rättvisa 360 grader runt jorden.

Varför har ni valt att inte gå med i något politiskt parti i stället?

– Jag känner inte att de representerar mig på något sätt. De är inte baserade på min verklighet. Det finns en distans, säger Sabrin.

Besviken på politikerna

Hon uttrycker sin besvikelse över att politikerna bland annat gjort för lite åt skolresultaten som sjunker i utsatta områden.

– Det är bara 30 procent som går ut med godkända betyg i högstadiet i Biskopsgården. Det är helt sjukt! Vad väntar man på?

I höst kommer den fritidsgård som Pantrarna har kämpat för att öppna i kommunens regi. Där kommer de att kunna använda ett av rummen för bland annat läxhjälp.

– Vi kan inte vänta på att någon ska tycka synd om oss. Vi måste ta egna initiativ, det är våra syskon det handlar om, säger Sabrin.

– Enda sättet att förbättra samhället är att organisera människor, få dem att bli medvetna och skapa aktiviteter där de känner sig innefattade.

– Alla vill vara en del av utvecklingen, inte bara låta den gå förbi en, säger Ibrahim.

Av: Jonna Sima

Publicerad:

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.

ÄMNEN I ARTIKELN