ÅSIKT

Skattekverulanterna är borgerlighetens kärna

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: Jonas Ekstromer/TT / TT NYHETSBYRÅN
Liberalernas partiledare Jan Björklund.
LEDARE

Till sist kunde Jan Björklund inte hålla sig längre. Under veckan blev han bara tvungen att börja prata om skatterna.

Just skattekverulansen utgör på något sätt kärnan i svensk borgerlighet. Genom årtionden och över partigränser löper missnöjet med skatterna, i synnerhet de progressiva inkomstskatterna, som en röd tråd.

En enda hjärtefråga

Att sänka skatten har alltid varit de borgerliga partiernas enda egentliga hjärtefråga. Det har inte förändrats. Bara Moderaternas förslag till skattesänkningar summerar till 48 miljarder kronor.

Ändå har det talats förhållandevis lite om skatter i årets valrörelse, i synnerhet från de borgerliga partierna. Någon på de borgerliga partiernas kanslier vill uppenbarligen inte prata om saken.

Stefan Löfven och Magdalena Andersson upprepar däremot gärna att stora skattesänkningar inte kan förenas med bibehållen välfärd.

Brast ut i ilska

Det påståendet har hittills bemötts med tystnad. Men i måndags kunde alltså inte Björklund hålla sig längre. I stället brast han ut i Liberalernas vanliga ilska över progressiva inkomstskatterna som gör att den som tjänar mest också får betala den högsta skatten.

Björklund råkade till och med på sig att återlansera idén om ”dynamiska effekter”, alltså att skattesänkningar egentligen inte behöver finansieras utan på något mystiskt sätt betalar sig själva. I svensk politik har annars den teorin varit stendöd ända siden regeringen Bildt i början av 1990-talet förde landet till randen av konkurs.

Löser inga problem

Efter Liberalernas utspel lär det inte dröja länge innan både Kristersson och Lööf också tvingas börja prata om skattesänkningar. Sådan är den interna stämningen i partierna.

Det märkliga är alltså att det dröjt så länge valrörelsen började handla om skatter, men sannolikt finns en enkel förklaring. Strategerna bakom Kristersson och Lööf har koll på väljarna. De vet att människor oroar sig över sjukvården och skolorna. De vet att kommunerna kommer att behöva mycket mer resurser, och att behovet av satsningar på vägar och järnvägar är enormt.

Och de vet att väljarna förstår att kraftigt sänkta skatter inte kommer att lösa några av de här problemen.

ARTIKELN HANDLAR OM