ÅSIKT

Borg gör för lite mot arbetslösheten

avIngvar Persson

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Det är lite som finalen på en månadslång cirkusföreställning. Plötsligt står Anders Borg där ensam i manegen, direktören själv. Vi har knappt sett honom sedan han den 24 augusti klev ut till journalisterna på Harpsund och förklarade att årets budget skulle bjuda på reformer för 23 miljarder kronor.

Sedan dess har det vilat en doft av sågspån och glittrande fest över den svenska samhällsdebatten. Enligt Svenska Dagbladet har regeringspartierna i genomsnitt levererat 1,7 budgetutspel om dagen sedan Borg öppnade föreställningen på Harpsund.

Det har handlat om järnvägar och forskning, om utbildning och ungdomar. Och till sist handlade det till och med om pensionärerna. Göran Hägglund kunde med tillkämpad stolthet berätta om skattesänkningen på 50 kronor i månaden.

Nu är det alltså dags att sy ihop showen, och kanske börjar publiken ana att vi nästan missat huvudnumret. Årets budget handlar egentligen nämligen varken om järnvägsbyggen eller stora forskningssatsningar. De ligger i framtiden och ska till största delen betalas med prognospengar som faktiskt inte finns, vilket socialdemokraternas Magdalena Andersson påpekar i Dagens Nyheter.

Av Anders Borgs 23 miljarder har drygt två tredjedelar används för att sänka bolagsskatten från 26 till 22 procent.

Finansministerns argument är inte svåra att förstå. Inte minst för storföretagen är skatterna ofta i det närmaste frivilliga. Vinster redovisas där det blir billigast, och huvudkontor kan alltid flyttas.

I praktiken betyder det stenhård konkurrens mellan länder. Ingen kan i längden ha betydligt högre skatter än någon annan.

Borg vill att Sverige ska ligga bra till i konkurrensen. Dessutom vill han stoppa ett av bolagens mest provocerande sätt att smita från skatt, räntesnurrorna.

Det ska kompenseras, och kompenseras rejält.

"Den skadligaste skatten" kallades Borg bolagsskatten på morgonens presskonferens.

I princip är det knappast någon som säger emot Anders Borg när det gäller bolagsbeskattningen. "Strukturellt är det ett rimligt förslag" skriver Magdalena Andersson. Hon vill att sänkningen genomförs i "den takt ekonomin tillåter".

Problemet är bara att Anders Borgs jättesänkning tar den största platsen i budgeten, och att den inte kommer att skapa några jobb. I alla fall inte på kort sikt.

Sänkningen av bolagsbeskattningen ökar inte hushållens efterfrågan ett enda dugg. Den kommer sannolikt inte att göra att företagen efterfrågar en enda ny anställd, och den kommer inte att leda till att en enda arbetslös rustas för att ta de jobb som trots allt ändå finns.

Dessutom genomförs den när ekonomin - också enligt Borgs egna varningar - riskerar att bli ännu sämre. Massarbetslösheten biter sig fast.

Sverige behöver snabba och kraftfulla insatser för att bekämpa arbetslösheten. Stora utbildningsinsatser, riktade stöd för utsatta grupper på arbetsmarknaden och bättre villkor för sjuka och arbetslösa för att skapa efterfrågan i ekonomin.

Nu blir i stället det bestående resultatet av årets budgetcirkus en stor sänkning av de största företagens skatt.

Borg kan få problem att försvara den prioriteringen.