ÅSIKT

En konflikt som ligger rätt i tiden

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: JUBLAR Svenska journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén har skäl att fira. Konflikten med Tidningsutgivarna är över och facket har fått igenom många av sina krav.
Foto: Tidningsutgivarnas Pär Fagerström.
LEDARE

31 AUGUSTI 2007. I ett avseende är den arbetsmarknadskonflikt på landets tidningar, som hann pågå i två veckor innan den avslutades i går, unik för branschen. En tvistefråga är nämligen hur resultatet av journalisternas arbete ska få användas, den så kallade upphovsrätten.

Konflikten understryker annars i många avseenden tendenser och perspektiv som just nu präglar hela den svenska arbetsmarknaden.

Slut på underlöner

Det handlar om de krav journalistförbundet ställde, inte minst satsningen på lågt avlönade medlemmar. Det var inte en traditionell låglönesatsning eller en höjning av lägstalönerna som de fackliga förhandlarna i första hand ville se. Däremot en garanti för att inte yrkeskunniga anställda år efter år ska betalas underlöner.

Frågan har varit central i tidigare avtalsförhandlingar under året. Industrifackens krav på höjda lägstalöner, liksom kraven på kvinnopotter inom servicesektorn rör i grunden samma problem.

Samtidigt driver arbetsgivarorganisationerna – på bred front – en kampanj för ökad lönespridning.

Unga kvinnor drabbas

Kravet på en bestämd lägstalön efter 15 år i journalistyrket vände sig direkt mot vissa arbetsgivare som systematiskt valt en låglönepolitik. Ett slags social dumpning av villkoren.

Också när journalistförbundet vill se en lösning på frågan om vikariaten i branschen tangerar det en av de stora stridsfrågorna. Även om villkoren i journalistyrket till en del är extrema, växer andelen osäkra och kortvariga anställningar i alla branscher. De som drabbas är ofta unga, och alldeles speciellt unga kvinnor.

Frågan är avgörande för alla fackliga organisationer.

Dessutom har de gångna veckornas konflikt demonstrerat hur respekten för fackliga stridsåtgärder tycks vara på väg att lösas upp på svensk arbetsmarknad. Gång på gång har företag sökt vägar runt stridsåtgärderna, och uppmanat anställda som står utanför facket till konfliktbryteri. Resultatet blev på flera platser en upptrappning.

Höjda löner för de sämst betalda, trygga anställningsvillkor och respekt för den fackliga organisationen. Så ser de kanske viktigaste fackliga kraven i journalistkonflikten ut, och det är precis de krav som också andra fackliga organisationer ställer.

Föråldrade metoder

Från borgerliga politiker, liberala ledarsidor och arbetsgivarorganisationer är det populärt att måla en bild där LO – i synnerhet vissa förbund – ensamma håller fast vid en föråldrad syn på det fackliga arbetet. Det gäller såväl kraven – höjda lögstalöner – som metoderna – i värsta fall konflikt.

Förhandlingarna om ett nytt avtal för landets journalister visade om inte annat att stora tjänstemannagrupper ställer precis samma krav som LO-medlemmarna på sina fackliga organisationer.

IP

ARTIKELN HANDLAR OM