Mejla

Somar Al Naher

Fi gör inte för mycket - ni gör alldeles för lite

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

En del debattörer hävdar att Fi är opålitliga och saknar klassanalys. Men hur är det egentligen ställt med klass- och genusanalysen inom socialdemokratin i dag?
En del debattörer hävdar att Fi är opålitliga och saknar klassanalys. Men hur är det egentligen ställt med klass- och genusanalysen inom socialdemokratin i dag?

LEDARE

Sverige har aldrig haft en kvinnlig statsminister. Just nu är sju av nio partiledare män. Under en partiledardebatt i söndags i SVT fick jämställdhetsfrågorna två ynka minuter av sammanlagt två debattimmar. Det är så det politiska klimatet ser ut. På den politiska agendan prioriteras annat ständigt högre.

Men något håller på att hända. Feministiskt Initiativs framgångar i opinionen visar att väljarna vill ha mer feminism. Och kanske är behovet av jämställdhet större nu än på länge.

Jobbskatteavdraget

Efter åtta år med Fredrik Reinfeldt och tre andra högerpartier har jämlikheten och jämställdheten pressats tillbaka.

Den åtgärd som högerpartierna har satsat mest på - jobbskatteavdraget - är också den som har bidragit mest till att gapet mellan män och kvinnor ökar.

Eftersom män i genomsnitt tjänar mer än kvinnor är det också männen som fått mer i plånboken. Inkomstgapet har gått från att ligga på 45 000 kronor per år för sju år sedan till 63 000 kronor i dag.

Men de rödgröna partierna kan knappast anklagas för att ha bedrivit en radikal feministiskt oppositionspolitik.

Det var när Gudrun Schyman var ordförande för Vänsterpartiet som feminismen fick stor plats. Det var också under henne som partiet fick sina rekordsiffror. I riksdagsvalet 1998 blev Vänsterpartiet det tredje största, med tolv procent av väljarna bakom sig.

Mycket att bevisa

Jonas Sjöstedt har gjort vinster i välfärden till Vänsterpartiets nya paradfråga. Visserligen hänger jämställdheten ihop med hur våra skolor och sjukhus bedrivs - men i övrigt tar jämställdheten inte lika mycket plats.

När det kommer till Socialdemokraterna har Stefan Löfven mycket att bevisa. Inte minst för hans bakgrund som ordförande för IF Metall. Fackförbundet valde att ställa sig utanför LO:s samordning som skulle höja kvinnornas löner lite mer än männens genom en så kallad jämställdhetspott.

Flera vänsterdebattörer känner sig stressade över Fi:s framfart. En del har hävdat att en röst på Fi är en bortkastad röst eftersom de riskerar att inte komma in i riksdagen. Andra menar att Fi är opålitliga och saknar klassanalys.

Men hur är det egentligen ställt med klass- och genusanalysen inom socialdemokratin i dag?

Kritik mot LO och S

Lars-Anders Häggström, ordförande för fackförbundet Handels riktar i dag stark kritik mot LO och Socialdemokraterna för att ha glömt arbetande kvinnor.

I slutet av november förra året presenterade Löfven och LO:s Karl-Petter Thorwaldsson ett tiopunktsprogram för ordning och reda på svensk arbetsmarknad. Men där fanns inga förslag om hur man tänker lösa delade turer och bristen på rätten till heltid som är typiska frågor i kvinnodominerade branscher.

Alliansens akilleshäl

– Nu är det ett gubbaprogram inriktat mot industrin, transport och byggsektorn. De kvinnliga områdena har man glömt bort, säger Lars-Anders Häggström till tidningen Kommunalarbetaren.

Stefan Löfven borde förstå den politiska sprängkraften i jämställdhetsfrågorna, det här är ju alliansens akilleshäl!

Moderater har aldrig varit särskilt bra på frågor som berör feminism. Vänstern däremot har alltid förstått att klass, kön och etnicitet går hand i hand.

Men just nu är det inte Fi som vill för mycket, det är alla andra partier som gör för lite.

Av: 

Somar Al Naher

Publisert:

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.

Ja, tack!

ÄMNEN I ARTIKELN

Somar Al Naher