Mejla

Eva Franchell

De små lånen satte världen i gungning

Publicerad:
Uppdaterad:

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Slutet av juli närmar sig. För många har det varit en dyr semestermånad. Om en vecka är det lön, plånboken är tom och kortet nära övertrassering.

I tv:s reklamkanaler rullar påpasslig reklam för snabba lån. Det handlar om mindre summor, som en tusenlapp eller två.

Om du till exempel lånar tusen kronor kostar lånet 250 kronor.

Men hellre det, än att säga till ungarna att det inte blir något Gröna Lund trots att man lovat.

Hellre det, än att tacka nej till en utekväll med kompisarna.

Det är lättare att låna en dyr tusenlapp än att stå där med skammen.

Varför vågar vi aldrig säga som det är?

Annika Creutzer är chefredaktör på Privata Affärer och på sin blogg undrar hon varför vi ljuger om pengar? Till och med inför barnen svänger vi oss och lovar att de ska få leksaken ”senare”, hellre än att erkänna att pengarna faktiskt inte räcker till.

Det vore hederligare mot barnet, och framför allt en hjälp för framtiden, att säga som det är och uppmuntra barnet att inte skämmas över bristen på pengar, menar Annika Creutzer.

Och visst har hon rätt, vi ska inte lära barnen att det alltid finns pengar. Vi måste lära dem att lånade pengar är dyrköpta pengar.

Konjunkturer kommer och går, även i den privata ekonomin. Det är bättre att erkänna det, än att falla för kreditföretagens förföriska marknadsföring.

Det är samma falska marknadsföring som ligger bakom stora delar av den internationella ekonomiska krisen. Den inleddes med en charmoffensiv mot fattiga amerikanska familjer som drömde om en villa i förorten. Huslånen var billiga de första åren, sedan steg kostnaderna snabbt.

Resultatet har vi också sett på tv, övergivna villor längs amerikanska förortsgator. Ogräset har redan tagit över och det har spritt sig ända in på de amerikanska börserna och vidare över världen.

Bostadslåneföretagen med snälla namn som Fannie May och Freddie Mac lurade låntagarna många gånger om.

Först lurades de att tro att de hade råd att betala. Sedan fick de betala en ränta de egentligen inte hade råd med. Nu måste de flytta och då har värdet på husen sjunkit så mycket att de inte ens får tillbaka sin kontantinsats.

Krisen har slagit tillbaka på Fannie och Freddie som lånat ut pengar till värdelösa hus. Hela den amerikanska ekonomin gungar och nu riskerar de amerikanska familjeförsörjarna att förlora sina jobb.

Därmed hotar den verkliga fattigdomen, den som ständigt jagar invånarna i USA: ingen bostad, ingen lön, inga försäkringar, ingen sjukvård, sämre skolor för barnen...fattigdomen som bara leder neråt.

Den leder också hit, till Europa, där den ekonomiska avmattningen märks tydligt. Svensk handel rapporterar om en nedgång, vi handlar mindre och det drabbar kreditkortsföretagen som svarar med aggressivare marknadsföring:

Låna 1 000 kronor och betala 1 250 kronor inom 30 dagar.

Låna 2 000 kronor och betala 2 300?…

Av: Eva Franchell

Publicerad:

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.

ÄMNEN I ARTIKELN