ÅSIKT

Finanskrisen gynnar förtroendet för Borg

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

I går kunde Aftonbladet presentera svenska folkets betyg på regeringen. Resultatet fick möjligen nyårsfirandet på det moderata partihögkvarteret att fortsätta ytterligare någon dag.

Det visar sig nämligen att statsråden, särskilt några av de ledande moderaterna, har fått höjda betyg sedan förra året. Speciellt gäller det finansminister Anders Borg som från en position där han knappt fått godkänt nu ligger i regeringens popularitetstopp.

Finanskrisen, valutaoro och en varselvåg vars motsvarighet får sökas i 1990-talet har ställt finansministern i centrum, och tydligen har det varit bra för hans anseende hos svenska folket. På samma våg tycks dessutom stats­minister Reinfeldt och till och med finansmarknadsminister Odell surfa. Också de har höjt sina siffror.

Det är lite svårt att förstå varför.

Regeringens sätt att reagera på höstens kris har nämligen ofta varit senfärdigt, och ibland nästan arrogant.

Redan när Anders Borg i september presenterade årets budgetproposition stod det klart att verkligheten sprungit förbi finans­planens ekonomiska prognoser. De räknar med att konjunkturen kommer att vända redan i början av det här året, och att finansoron skulle ha lagt sig redan nu.

”Ett kraftfullt paket för att möta en dämpning i världsekonomin”, sa Borg när han lämnade över budgeten till riksdagen.

”Superpaketet” blev sedan under några veckor statsrådens svar på i stort sett alla frågor.

Samtidigt sköljde den internationella finanskrisen också in över Sverige. Andra länder utvidgade insättningsgarantier och tvingades till omfattande räddningsaktioner. Men i Sverige var det finansiella systemet stabilt. Något behov av politiska åtgärder fanns inte, enligt Borg och Odell.

Sedan dess har regeringen tvingats lansera ett enormt räddningsprogram och nationaliserat Odells egen favoritbank, Carnegie, i ett försök att undvika finansiellt haveri. Och fortfarande bläddrar Anders Borg med tidningarnas räntetabeller och hoppas på konsumentmakten.

För en regering som ställt jobben i första rummet borde det mest besvärande ändå vara utvecklingen på arbetsmarknaden. Inte varsel och uppsägningar i sig, de kan knappast statsråden lastas för, men oviljan att ta tecknen på allvar.

Medan Anders Borg under hösten gång på gång tvingats skriva upp den beräknade arbetslösheten har statsminister Reinfeldt skjutit problemen ifrån sig.

”Vi vet att alla varsel inte blir uppsägningar”, sa han i november i riksdagen. För de över 20 000 som varslades bara den månaden måste det ha låtit som en besvärjelse.

”Det finns jobb”, förklarade statsminister då. Han har fortsatt att upprepa det senare. Det är bara att ta sig i kragen, anstränga sig och sluta klaga.

Plötsligt låter Fredrik Reinfeldt som en mycket gammal moderat.

Och kanske är det en av förklaringarna till de moderata statsrådens popularitet. I en värld där framtiden ter sig allt mer oviss går det trots allt att känna igen en högerpolitiker.

ARTIKELN HANDLAR OM