ÅSIKT

Rika kan gott få betala mer skatt

Kapitalskatterna kommer att behöva höjas

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Av januariavtalets 73 punkter är det kanske löftet om en stor skattereform som får störst betydelse för framtiden. Ett skattesystem är inte bara ett sätt för staten att få in pengar. Det påverkar samhällets utveckling och människors vardag. Därför är det viktigt hur skatten ska tas ut, och från vem.

Nyligen presenterade LO årets rapport om ”Makteliten”. Uppmärksamheten riktades som vanligt mot stordirektörernas bisarra inkomster. De 50 verkställande direktörer i börsbolag som ingår i undersökningen slog åter rekord. I genomsnitt hade de inkomster motsvarande 59,2 industriarbetarlöner under 2017.

Det är stötande, så stötande att en annan poäng med LO:s rapport nästan försvann.

Inte bara direktörer tjänar bra

LO kartlägger nämligen inte bara direktörernas inkomster utan också ledande politiker, höga tjänstemän, röststarka journalister och de tyngsta fackliga företrädarnas löner. De är inte så dåliga de heller.

Visserligen tjänar det LO kallar den demokratiska eliten, till exempel politiker och fackföreningsledare, inte ens en futtig tiondel av inkomsten för en storbolagsdirektör. Men det blir ändå nästan fyra gånger mer än en industriarbetare. Jämför vi med serviceyrken blir klyftan förstås ännu större.

Det är pengar som gör skillnad, till exempel när man tänker på vilka problem ett nytt skattesystem borde rätta till. Visst är det skillnad på att åka affärsjet och att flyga i turistklass. Men den avgörande skillnaden går ändå mellan att kunna göra de semesterresor man vill och att inte kunna resa på semester alls.

Just därför är det ett problem om alla som får ett verkligt inflytande över skattereformen kommer från de välmående grupper som har LO kartlagt. Januariavtalet lovar visserligen rättvis fördelning, men om alla runt bordet betalar värnskatt, bor i bostadsrätt och drar av för rut-tjänster lär samtalet snart handla om just marginalskatter, skatteavdrag och hushållstjänster.

De kommer inte att handla om ett sjukförsäkringssystem som skakar, bristen på bostäder till ett rimligt pris eller hur äldreomsorgen ska organiseras.

Skatter man inte pratar om

Ämnen som kapital-, fastighetskatter eller arvs- och gåvoskatter lär inte vara populära. Det är ingen överraskaning att både Annie Lööf och Jan Björklund redan förklarat att de inte vill att förhandlingarna ska handla om den sortens förslag.

Magdalena Andersson har lyckligtvis en annan uppfattning. Till Svenska Dagbladet säger hon i dag att alla skattefrågor kommer att lyftas, och att en rimlig fördelningsprofil förutsätter att man tittar på kapitalskatterna.

Det nya skattesystemet kommer att behöva dra in minst lika mycket pengar som dagens. Det är den enkla slutsatsen av dagens rapport från Konjunkturinstitutet. Det kommer inte att räcka att vi blir allt friskare och jobbar allt längre. Staten och kommunerna kommer ändå att behöva mer pengar för att klara av välfärden.

Då måste fördelningen bli mer rättvis, och de som har fått det allt bättre måste bidra mer. Hittills har nästan vartenda förslag i skattedebatten handlat om att göra precis tvärtom.

Att Magdalena Andersson nu säger ifrån är en smula befriande. Socialdemokraterna kan faktiskt inte administrera ännu en skattereform som gör de rikaste rikare och de fattigaste ännu fattigare.

avIngvar Persson

ARTIKELN HANDLAR OM