Mejla

Lotta Ilona Häyrynen

Vi behöver inte gråta över snabbmodet

Coronakrisen kan tvinga H&M att ställa om

Publicerad:
Uppdaterad:

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Coronakrisen kan bli vad som slutgiltigt tvingar modeindustrin, en av världens mest klimatförstörande branscher, att äntligen ställa om.
Foto: Hasse Holmberg / TT
Coronakrisen kan bli vad som slutgiltigt tvingar modeindustrin, en av världens mest klimatförstörande branscher, att äntligen ställa om.

Att modeindustrin hör till en av världens allra värsta klimatbovar är en gammal sanning. Vad som är nytt är coronakrisen. Det som kallas för snabbmode – ”fast fashion” på engelska – fungerar helt enkelt inte när hela världen plötsligt har stannat upp. Branschen har börjat blöda och det är osäkert hur många företag som överlever.

För individen som blir av med jobbet är det självklart tragiskt, men branschen i sin helhet borde ha ställt om för länge sedan.  

Klimatfarlig köpfest

Snabbmodet som affärsstrategi ska få oss att konsumera så mycket som möjligt så snabbt som möjligt. Det uppnås genom att låta trenderna skifta i så pass rask takt att vi knappt hinner blinka före det vi har på oss börjar kännas lite omodernt. För att vi ska lockas till att hänga med i svängarna måste kläderna dessutom säljas så billigt som möjligt.

Om den småblommiga klänningen vi betalade 200 kronor för börjar kännas lite dammig så gör det inte så mycket för plånboken om vi köper en ny storblommig klänning månaden efter.

Världens allra största modekedjor har snabbmodet som affärsmodell. Dit hör bland annat märkena H&M och Zara och nätjättar som brittiska Asos. Varje dag fylls affärerna på med nya sorters plagg som ska locka oss att köpa mer och göra oss av med det gamla.  

Flyget har blivit trendigt

The Guardian skriver om en ny forskningsrapport som kräver fundamentala förändringar av hela modeindustrin för att råda bot på miljöförstöringen i dess spår. 10 procent av all koldioxid i världen släpps ut av modeföretagen. De använder upp 1,5 biljoner(!) liter vatten per år. Lägg sedan till kemikalier och andra föroreningar.
Rapporten pekar bland annat ut en ny trend inom modeindustrin: att oftare transportera kläderna som sys i bland annat Kina och Bangladesh runt världen med flyg i stället för båt. Allt är enligt den snabba affärsmodellen.

Författarna menar att om rådande trend ökar med bara 3% av de totala textiltransporterna skulle modeindustrins koldioxidutsläpp öka med hela 100 procent mot vad de skulle vara om allt transporterades med båt.

Inte ens de senaste årens klimatdebatt verkar alltså ha bitit på klädjättarna. Men coronakrisen kan faktiskt göra det.  

Inte Thunbergs fanclub

När Helena Helmersson klev på som VD för H&M i januari i år pratade hon för DN om hållbara alternativ som H&M:s och modebranchens framtid. Mer cirkulärt tänk, och att inte producera mer kläder än vad man kan sälja stod på tapeten. Exakt hur och när var lite luddigare. ”Någon gång i framtiden, i någon takt, innovation tillsammans efter vad siffrorna tillåter” kunde man läsa mellan raderna. Det är trots allt ett marknadsledande företag det handlar om, inte Greta Thunbergs fanclub.

Nu, i och med coronakrisen, står Helmersson som en av undertecknarna till ett öppet brev till världssamfundet. Med på listan finns också bland annat Volvos VD, Ikeas VD och skönhetsjätten L’Oréals högsta chef samt en rad internationella politiker .

Tillsammans kräver de en global mobilisering för en hållbarare ekonomi efter krisen.

Politiker, fackföreningar, näringslivet, aktivister och tankesmedjor bör enas om och stötta internationella fonder för en klimatvänligare framtid och omställning. Grön återhämtning kallar de initiativet för.
 

En ljusning – trots allt

Om arbetet ska föras i mål krävs dock ihärdighet. Redan pågående klimatsatsningar får inte stanna av som ett resultat av de akuta ekonomiska saneringarna krisen tvingar på världen. För det andra måste globala omställningsfonder ha de som arbetar i branschen som sitt huvudfokus.

Modeindustrin är nämligen inte bara en klimatbov. Den exploaterar miljoner textilarbetare världen över. Män, kvinnor och i vissa fall även barn arbetar långa dagar för låga löner under fruktansvärda förhållanden. Allt för att den där blomklänningen inte ska kosta mer än 200 kronor.
Nu har coronan satt hela Bangladesh i kris. Textilbeställningar på miljarder dollar har ställts in. Fattiga människor blir ännu fattigare.

Om coronakrisen kan få H&M och resten av branschen att ställa om före både klimatets och människornas skull vore det minst sagt önskvärt.

Av: Lotta Ilona Häyrynen

Publicerad:

LÄS VIDARE

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.