ÅSIKT

Betyg är INTE bäst för barnen

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
LEDARE

Ingen luras av att man byter namn på betygen

27 AUGUSTI 2007. I förra veckan beslutade den borgerliga majoriteten i Linköping att eleverna i kommunens skolor ska få betyg redan i årskurs fem.

– Det blir betyg i de tre kärn-ämnena svenska, matematik och engelska, sa moderaten Catharina Rosencrantz i en intervju i Östgötacorrespondenten.

I en senare intervju i Aftonbladet hade hon justerat sin formulering. Nu kallade hon det för ”skriftliga omdömen”.

Ingen låter sig luras av den glidningen i terminologin.

Brott mot reglerna

I Stockholm har de varit tydligare. Där ville folkpartisten Lotta Edholm införa obligatoriska ”betygsliknande omdömen” i ordning och uppförande för sjuåringarna i årskurs ett. Planerna stoppades av utbildningsdepartementets jurister. Sådana omdömen får ännu inte delas ut utan föräldrarnas medgivande.

Stockholms borgerliga politiker får nu vänta på att deras partikamrater i regeringen ändrar reglerna.

Det råder inga tvivel om vad borgerlig skolpolitik handlar om. De talar väl om att förbättra kommunikationen mellan lärare, elever och föräldrar. Men i praktiken reduceras förändringen till ett återinförande av förenklade betyg. Ett system som redan tidigt riskerar att klassificera ele­verna som ”bra” eller ”dåliga” i skolan.

Det är möjligt att politiker som Edholm och Rosencrantz inte tror att betyg får den effekten, men erfarenheten visar att det ofta blir så. Barn uppfattar det som ett betyg på deras person, inte deras insats. Så skapas en brutalare skola. En skola som slår ut i stället för att lyfta upp.

Många var emot

När regeringen i våras lade fram förslaget att öppna för skriftliga omdömen i tidiga årskurser var kritiken stenhård. Både oppositionen, Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund och Sveriges skolledarförbund var emot förslaget.

Det går inte att förneka att det finns problem i skolan. Ingen anser väl att kunskaper är oviktiga? En skola som inte klarar av att ge eleverna grundläggande kunskaper är naturligtvis misslyckad, och svenska skolor kan bli bättre.

Det handlar om resurser och arbetsvillkor. Det handlar om att hitta ett förtroendefullt samarbete mellan lärare, ele­ver och föräldrar. Ett samarbete som gör att elever som kommer efter i de första årskurserna inte döms ut för alltid.

Och där leder de borgerliga förslagen om betyg fel.

– Debatten om tidigare betyg förs ur ett enormt föräldraperspektiv, inte utifrån vad som är bäst för barnen, säger läraren Jöran Dahlin i ett reportage i Svenska Dagbladet.

Dahlin arbetar i en skola i Stockholm, och varken han eller hans kollega Annika Åker Eriksson tror på Lotta Edholms och Jan Björklunds hårdare disciplinkrav. De säger att det är viktigare att bygga upp ett förtroende hos ele­verna.

Där skulle en konstruktiv skoldebatt kunna ta sin början.

JB