ÅSIKT

Fyra år till

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: USA:s president gör tummen upp ombord på hangarfartyget USS Abraham Lincoln. Då deklarerade han att Irakkriget i Irak var vunnet. Men kriget förblir olöst och valet där närmar sig.
LEDARE

I morgon svär George W Bush presidenteden för andra gången. Inför sitt installationstal har Bush försökt framställa sig som en samarbetsvillig politiker. Det mesta tyder dock på att det blir samma visa som förra gången: Bush är redo för dialog, men bara med dem som redan från början ställer upp på hans politiska program.

Till att börja med kommer det mesta att kretsa kring utrikespolitiken. Flodvågen i Sydostasien har rest nya frågor om USA:s biståndspolitik och relationerna till FN. USA är bra på akut bistånd, som i Aceh , men betydligt sämre på det mer långsiktiga stödet till fattiga länder.

Kriget i Irak förblir olöst samtidigt som valet där närmar sig. Enligt opinionsundersökningarna anser en majoritet av befolkningen i USA att kriget var ett misstag. Ändå hotar Bush med nya krig. Enligt den ansedda amerikanska journalisten Seymour Hersh planerar administrationen bomber mot strategiska mål i Iran. ”Vi utesluter inga möjligheter”, säger Bush.

”Hök” ersätter ”duva”

I den nya regeringen ersätts ”duvan” Colin Powell av höken Condoleezza Rice. Ny justitieminister blir Alberto R Gonzales, utpekad som hjärnan bakom fånglägren på Guantánamobasen och tortyrmetoderna i Irak. Nyligen kritiserades utnämningen offentligt av ett dussin högt rankade pensionerade officerare. De ställde den berättigade frågan: Kan en man som legitimerat tortyr bli justitieminister? Tydligen.

De neokonservativa stärker sina positioner. Doktrinen om förebyggande anfall blir kvar, liksom idén att det går att bomba fram demokrati.

Vill skära ned

I inrikespolitiken kommer Bush att gå vidare med sina planer på att privatisera och skära ned i socialförsäkringarna. Enligt Washington Post kan det leda till att nivåerna i försäkringarna minskar med nästan en tredjedel under de kommande åren.

Bland de etablerade partierna i USA står hoppet till två krafter. Dels demokraterna, som måste återhämta sig efter en lång rad nederlag. Trots Kerrys förlust visade den folkliga mobiliseringen under valkampanjen att det lönar sig att konfrontera Bush. Under vintern har demokraterna skärpt sin politiska kritik.

Interna revolter

Dessutom börjar mittenorienterade republikaner i senaten spotta upp sig. Före höstens presidentval var utrymmet för interna revolter mindre. Bush skulle återväljas. Nu efteråt behöver de inte ta några sådana hänsyn. Senatorn Chuck Hagel från Nebraska har nyligen sagt att han helt saknar förtroende för försvarsminister Donald Rumsfeld. Hagel förespråkar ett större engagemang i FN och andra internationella organisationer. Hagel har stöd av senator John McCain, som även kritiserat Bushs klimatpolitik. Ingen av dem kan på något avgörande sätt påverka Vita huset. Presidenten har placerat anhängare på de flesta maktposter i kongressen. Men det finns ett motstånd. Hoppfullt, trots allt.

JB