ÅSIKT

Hotet mot kollektivavtalet

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
LEDARE

Littorin försvarar den svenska modellen, Olofsson vill ha avregleringar, Reinfeldt väljer att ducka

19 augusti 2008. I går varnade IF Metalls Stefan Löfven, SKTF:s Eva Nordmark och Christin Johansson från akademikerförbundet SSR för hoten mot kollektivavtalssystemet på arbetsmarknaden. De tre fackliga ledarna pekar på en rad domar från EU-domstolen – bland annat i

Vaxholmskonflikten – som sätter marknadens frihet framför socialt ansvarstagande.

De kritiserar också regeringen för otydlighet.

Grundvillkoren på arbetsmarknaden blir en av de hetaste frågorna i höstens politiska debatt, och det beror inte bara på EU. I grunden handlar många av dagens utmaningar om den förändring globaliseringen av ekonomin innebär i arbetslivet.

Förändring efter EU-beslut

Medlingsinstitutets chef Claes Stråth utreder just nu hur den svenska lagstiftningen ska förändras efter EU-domstolens beslut. Möjligheterna att värna kollektivavtalens ställning på svensk arbetsmarknad utgör dessutom själva grunden i de förhandlingar om ett nytt huvudavtal som nu förs mellan LO, PTK och Svenskt Näringsliv.

Frågan om kollektivavtalen påverkar också debatten om en svensk

ratificering av Lissabonfördraget, samtidigt som kraven på en omarbetning av de europeiska reglerna för utstationering av arbetskraft växer sig allt starkare.

Ingen liten sak

När tre tunga fackliga ledare uttrycker oro över oklara signaler från regeringen i just dessa frågor är det med andra ord ingen liten sak.

Medan Sven-Otto Littorin säger sig försvara den svenska modellen och Maud Olofsson argumenterar för nya avregleringar väljer Fredrik Reinfeldt att ducka, menar de tre fackföreningsledarna.

I en ödesfråga för Sverige duger det inte. I synnerhet som hoten mot den framgångsrika nordiska arbetsmarknadsmodellen inte bara kommer utifrån, utan lika mycket från regeringens egna förslag.

En förutsättning för fackföreningarnas förmåga att organisera, och

företräda, löntagare har varit ett fungerande trygghetssystem. Det gäller inte minst arbetslöshetsförsäkringen. Med den som grund har svenska fackliga organisationer kunnat bejaka förändringar, och förhindra

lönedumpning.

En tickande social bomb

Nästa gång arbetslösheten stiger kan det visa sig att politiken redan i grunden förändrat förutsättningarna. Att en halv miljon svenskar det senaste året lämnat a-kassan är en tickande social bomb, och ett allvarligt hot mot möjligheterna att stå emot försämringar av anställningsvillkoren.

I början av juli fick Anders Borg den utredning regeringen beställt om nya regler för så kallad F-skattsedel. Det ska i fortsättningen bli möjligt att bli egenföretagare, även om den enda uppdragsgivaren i praktiken är den tidigare arbetsgivaren.

Genomförs förslaget kommer det på sikt att innebära att anställningsförhållandet – och därmed grunden för fackligt arbete och kollektiv-

avtal – försvinner från ännu större delar av arbetsmarknaden. Vill Anders Borg tydligt signalera att försvaret av kollektivavtalen är allvarligt

menat är det bara att slänga förslaget i papperskorgen.

IP