ÅSIKT

Polen i dag – en svag demokrati

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
1 av 3 | Foto: Lech Walesa håller tal under varvsstrejken i Gdansk 1980. I dag upprörs Walesa över det låga valdeltagandet i Polen. ”Jag är ursinnig. Man får inte strunta i demokratin! Vad kämpade vi då för?”
LEDARE

Morgondagens presidentval är inte bara viktigt för vårt södra grannland. Polen är en av EU:s stormakter, makten i Warszawa påverkar svenska kollektivavtal och miljölagar.

Utvidgningen har säkrat demokratin och skapat nya exportmarknader. Samtidigt skärps konkurrensen. Hur ska det nya EU möta globaliseringen utan hårda inre konflikter? Det är ett av huvudämnena inför nästa veckas EU-toppmöte. Valet i Polen bestämmer vem som ska sitta bakom landets skylt framöver.

Två kandidater står mot varandra.

Krympande ledning

Donald Tusk har fått se sin ledning krympa dag för dag. Hans parti, Medborgarplattformen, vänder sig främst till de polacker som tjänar på de ekonomiska reformerna.

Lech Kaczynski rider på missnöjet mot förändringarna och de politiska skandaler som präglat Polen. Han är lika hängiven sin katolska tro som hatisk mot homosexuella. Samtidigt vill partiet Lag och Rättvisa framstå som småfolkets företrädare mot de marknadsliberala reformerna.

Den politiska vänstern har kollapsat. Parlamentsvalet i september blev en katastrof för vänsteralliansen SLD. Anklagelser om korruption varvades med missnöje mot sociala nedskärningar och skyhög arbetslöshet.

Polen är ett land där partier föds och tynar bort på några få år. Kyrkan och sociala organisationer är starka men tilltron till politiken extremt låg. Varannan väljare stannade hemma från presidentvalets första omgång. Ännu sämre var det i parlamentsvalet, då röstade enbart fyra av tio.

Bilden är densamma i hela Central- och Östeuropa. Forskaren Marc Morjé Howard har kartlagt det folkliga engagemanget. ”Medborgarna i tidigare kommunistländer har en signifikant lägre nivå av medlemskap och deltagande än medborgarna i de flesta andra demokratiska länder.”

Tomrummet mellan folket och den politiska eliten finns i alla EU-länder. Ändå är situationen i de nya medlemsländerna särskilt oroande. Missnöjet med nedskärningar blir lätt en grogrund för populism och främlingsfientlighet.

Om Lech Kaczynski vinner får denna populism ett tydligt uttryck. Om Donald Tusk står som segrare kommer många äldre landsbygdsbor återigen att känna sig övergivna.

Högerpopulism

Samtidigt ska de två partierna samarbeta i en ny koalitionsregering. Det kan öppna för en populism ännu längre åt höger.

Svenska folkrörelser som vill se ett socialt rättvist Europa har inte mycket att hoppas på från någon av de två kandidaterna.

Däremot borde de inspireras av de fackligt aktiva som hjälpte Solidaritet under de svåra åren innan diktaturen föll.

De statliga pengarna för att bygga nätverk över Östersjön är borta. Fackförbund och andra organisationer borde ersätta det med egna omprioriteringar. Det är både i deras eget och i den europeiska demokratins intresse.

ME