ÅSIKT

Kampanjen om kontroll gav krasch

Foto: FOLKET HAR TALAT Genuina folkliga uppror brukar sällan ledas av ett gäng högerpolitiker ur de gamla engelska eliterna, de brukar inte heller ha stöd av den aggressiva brittiska högerpressen eller Donald Trump. Detta är något annat. Ett uppror, men mot vad?
LEDARE

26 juni 2016

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Brexit

Ta kontroll” var Lämna-kampanjens budskap. Det var vad de skrev på bussar, plakat och flygblad. Det var vad en majoritet av de brittiska väljarna röstade på i torsdags. Genom att gå ur EU skulle brit­terna ”ta kontroll” över sin tillvaro: sina gränser, sina finanser och sitt öde som nation. 24 timmar senare hade pundet kraschat, Frankrike tagit över Stor­britanniens plats som världens femte största ekonomi, premiärministern ­avgått, den skotska försteministern mer eller mindre annonserat en ny folkomröstning om skotsk självständighet, Sinn Féin krävt att Nordirland skulle bli en del av Irland, oppositionsledaren ­Jeremy Corbyn utmanats om parti­ledarskapet för Labour och Donald Trump landat i Skottland.

”Folket har segrat mot eliterna” ­ropade den segerrusiga Lämna-kampanjen. Delvis var detta sant. Det var främst de äldre, de utan universitets­utbildning, de utanför de stora städerna och de som sällan åker utomlands som röstade för EU-utträde. Det var männi­skor som annars inte hörs i den politiska debatten. Alla varningar om att ekonomin skulle krascha ekade tomt för människor som inte hade mycket att förlora. Valdel­tagandet var dessutom högre än vanligt.

Så ja, folket talade onekligen.

Å andra sidan brukar genuina folkliga uppror sällan ledas av ett gäng högerpolitiker ur de gamla engelska eliterna, de brukar inte heller ha stöd av den ­aggressiva brittiska högerpressen ­eller Donald Trump. Detta är något ­annat. Det är ett uppror, men frågan är mot vad?

Röstningsmönstret i folkomröstningen handlade inte heller bara om klass och inkomst. Arbetarna i Kumbrien i nordvästra England lever inte ett liv som nämnvärt skiljer sig från arbetarnas på den andra sidan av den skotska gränsen. Men de skotska arbetarna ­röstade för att stanna kvar i EU, de ­engelska för att lämna.

De två huvudsakliga argumenten för att gå ur EU bland folk på gatan de ­sista veckorna var att Turkiet skulle gå med i EU och 72 miljoner turkar komma till Storbritannien, samt att EU hade planer på en ”EU-armé”.

Bägge dessa argument byggde på lögner. Detta var emellertid en kampanj där fakta lyste med sin frånvaro och den som försökte korrigera felaktig­heter anklagades för att vara ”elitist”.

Premiärminister David Cameron har nu annonserat sin avgång. Det största problemet för hans efterträdare kommer att bli att ingen under hela den långa folkomröstningskampanjen egentligen specificerade vad det innebär att lämna EU. Lämna-kampanjen gav intrycket att Storbritannien skulle kunna gå ur EU:s fria rörlighet och därmed stoppa den stora EU-invandringen, samtidigt skulle man kunna fort­sätta handla tullfritt med EU. Detta ­scenario är en fantasi. Men den som ­på­pekade detta under kampanjen ­anklagades för att inte vara tillräckligt patriotisk:”Tror du inte på Storbritannien?!”

I den riktiga världen, bortom kampanjretoriken har den nya brittiska premiärministern i princip tre vägar att gå. Antingen försöker hen förhandla fram en norsk lösning: Norge befinner sig ­utanför EU men accepterar EU:s fria rörlighet och följer huvuddelen av unionens regler och lagar. Eller så lämnar Storbritannien EU mer definitivt och försöker förhandla fram ett eget frihandelsavtal. Detta kan bli svårt och det kommer att ta tid. Kanadas handels­avtal med EU tog sju år. Klarar den brittiska ekonomin åratal av osäkerhet?

Det tredje alternativet är att Storbritannien går över till att handla med EU enligt Världshandelsorganisationen WTO:s regler. Detta innebär dock ­tullar på varor och tjänster.

Diskussionen de närmsta dagarna kommer att handla om när Storbritannien ska utlösa artikel 50 i Lissabonfördraget och påbörja sin skilsmässa. Men den kommer också att handla om de ­inrikespolitiska problem som folk­omröstningen har skapat. I Skottland röstade en majoritet för att stanna kvar i EU. Landet vill inte som försteminister Nicola Sturgeon uttryckte saken nu ”bli taget ut ur EU mot sin vilja”. Nicola Sturgeon vill ha en ny folkomröstning om skotsk självständighet.

De engelska nationalisterna tycker att Storbritannien ska gå ur EU, de ­skotska nationalisterna tycker att Skottland ska gå ur Storbritannien för att kunna gå med i EU. Nationalism är komplicerat.  

Samtidigt som Storbritannien på ­detta sätt kan sluta existera som land hotas den bräckliga stabiliteten på Nord­irland. Även här röstade en majoritet för att stanna i EU. Tvingas man nu gå ur tillsammans med resten av Storbritannien riskerar gränsen mellan Nordirland och republiken Irland att bli en ”hård” EU-gräns. Det kommer de katoliker som vill att Nordirland ska höra till Irland få svårt att acceptera.

Slutligen befinner sig både Labour och de konservativa i någon form av sammanbrott. David Cameron har ­redan avgått som partiledare och ­pressen har ökat på Labours Jeremy Corbyn att göra samma sak.

”Ta kontroll” står det på de flygblad som nu ligger i rännstenen på Londons blöta gator. Denna helg har känne­tecknats av många ­saker.

”Kontroll” är inte en av dem.

ARTIKELN HANDLAR OM