ÅSIKT

Vi betalar Polens auktoritära regim

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: Czarek Sokolowski / AP TT NYHETSBYRÅN
Protesterna mot regeringen har avlöst varandra
LEDARE

Strax innan jul förklarade EU-kommissionen att Polens nationalkonservativa regering nu gått för långt i sitt angrepp på landets demokratiska institutioner. Det styrande partiet, Lag och rättvisa, vill avveckla domstolarnas politiska oberoende och därmed en av rättstatens allra viktigaste principer.

Małgorzata Gersdorf, Förste president i Polens Högsta domstol, kallar regeringens politik en "kupp" mot rättsväsendet.

"Kuppen" har väckt starka protester i landet, liksom tidigare förslag om att begränsa fri media och inskränka aborträtten. Men Lag och Rättvisa står på sig.

Partipolitisk korruption

Eftersom EU har gemensam lagstiftning är det inte bara en polsk angelägenhet om de fyller sina domstolar med politruker. Svenska företag måste exempelvis kunna lita på att det inte är partipolitisk korruption som avgör i kontakt med polska myndigheter.

Polens regering leker med elden. För den dag företag från väst möter hinder i Polen kommer kraven omedelbart väckas om att stänga ute polska arbetare från länder Sverige och Tyskland.

Och den dagen faller EU:s inre marknad sönder.

Kärnvapenalternativet

Kommissionen aktiverade i förra veckan artikel 7 i EU:s grundlag, det så kallade "kärnvapenalternativet". Om inte Polens regering ändrar sig kan de i förlängningen förlora sin rösträtt i Europeiska rådet.

På sätt och vis är EU-kommissionens beslut ett slag i luften eftersom Ungerns premiärminister Viktor Orban redan har lovat lägga in sitt veto.

Men det verkliga "kärnvapenalternativet" är inte artikel 7 utan att övriga Europa i praktiken lämnar länder som Polen och Ungern efter sig när EU utvecklas.

Skattebetalarna i länder som Sverige, Nederländerna och Tyskland betalar i dag stora summor till Warszawa och Budapest. Bara Polen får omkring 140 miljarder i EU-bidrag och mest regionalstöd av alla länder i hela Europa.

I längden är inte detta hållbart. Varför ska vi acceptera de gemensamma reglerna om Polen inte gör det?

Europa i flera hastigheter

Förmodligen var konstruktionen av EU:s utvidgning till stora delar ett misstag. I dag uppfyller varken Ungern eller Polen kraven för medlemskap och vi borde redan innan utvidgningen haft regler på plats för att säkra att nya medlemmar inte återfaller i auktoritärt styre.

I våras presenterade EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker en vitbok om EU:s framtid. Han pekade ut fem alternativ, de spände från att reducera EU till en gemensam marknad till att bli Europas förenta stater.

Han dammade även av en gammal idé: "ett Europa i flera hastigheter", alltså att de länder som vill kan gå före och samarbeta närmare och lämna övriga på perrongen. Då behövs inte enighet och EU-samarbetet kan få fart igen är tanken.

För Sverige vore detta förmodligen inte så bra, vi vill ju gärna ha en utveckling i maklig takt.

Men snart kanske även vi måste ställa frågan: om länder som Polen och Ungern faktiskt inte vill tillhöra ett gemensamt demokratiskt Europa, när går vi utan dem?

ARTIKELN HANDLAR OM

Polen

Ungern