Mejla

Atle Morseth Edvinsson

Låt inte rattfyllon köra runt som att inget hänt

Ändra lagen så att de kan häktas

Publicerad:
Uppdaterad:

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Hösten 2018 blev en 14-årig flicka påkörd utanför Orsa i Dalarna. Föraren var påverkad av alkohol och narkotika. Flickan dog av sina skador.
Foto: PETER WIXTRÖM
Hösten 2018 blev en 14-årig flicka påkörd utanför Orsa i Dalarna. Föraren var påverkad av alkohol och narkotika. Flickan dog av sina skador.

LEDARE

De begår brott efter brott i trafiken, kör påverkade och orsakar dödsolyckor. Men när polisen får tag i dem, vilket inte är varje gång, går det inte att få dem häktade.

I det första avsnittet av P1 Dokumentärs miniserie "Laglös landsbygd" reser reportern till en ort utanför Kalmar där en man under sommaren 2017 orsakade flera bilolyckor med bara några dagars mellanrum.

Varje person som sätter sig bakom ratten efter att de druckit eller tagit droger är en potentiell dödsolycka.

Under halvåret innan dess stoppades han av polis över tio gånger för olika trafik- och narkotikabrott. Men i väntan på förhandling gick han fri. Det var då han gjorde en farlig omkörning på en landsväg och krockade in i en mötande bil.

I den satt ett ungt par och en man i 70-årsåldern, pappa till mannen i paret. På släpvagnen hade de en lekstuga till parets son. Kvinnan och den äldre mannen dog.

Går inte att häkta

Mannen som orsakade olyckan dömdes och satt i fängelse i tre år. Men om han hade suttit häktad för något av de trafikbrott han begick under tiden fram till dödsolyckan skulle den antagligen aldrig ha inträffat.

Det är problemet med bland annat brottet rattfylleri. Om någon åker dit för att de kört berusad kan det förvisso resultera i ett fängelsestraff, men inte tillräckligt långt för domstolen ska kunna besluta om häktning. Trots att det i många fall, som med mannen utanför Kalmar, finns en stor risk att de återfaller i samma typ av brottslighet.

Straffet måste höjas

För att en person ska kunna häktas krävs det att brottet kan ge minst ett års fängelse. I en utredning som landade på justitieminister Morgan Johanssons skrivbord hösten 2019 föreslog man därför att straffet för rattfylleri ska höjas från sex månader till ett år.

Förslaget gick ut på remiss och exempelvis var åklagarmyndigheten positiv.

Sedan dess har utredningen blivit liggande, vad det verkar. Morgan Johansson satte själv bollen i rullning, men det är ännu oklart om han tänkt driva den in i mål.

Ministern tar tid på sig

I september förra året svarade han på en fråga i riksdagen om vad som händer med utredningen och påstod att förslagen bereds. Det har de alltså gjort i över ett år nu. Så lång tid ska det inte behöva ta att lägga fram ett lagförslag.

Varje person som sätter sig bakom ratten efter att de druckit eller tagit droger är en potentiell dödsolycka.

Att det inte går att hindra de rattfyllerister som faktiskt upptäcks av polisen från att begå fler brott duger helt enkelt inte.

Av: Atle Morseth Edvinsson

Publicerad:

LÄS VIDARE

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.