ÅSIKT

Välfärdsprofitörer struntar i skolan

Foto: Robert Nyberg
70 procent av svenskarna står bakom ett stopp för vinster i välfärden.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

I början av den här månaden berättade civilminister Ardalan Shekarabi att regeringen är överens med Vänsterpartiet om hur de privata vinsterna i välfärden ska begränsas. Ett vinsttak ska införas där privata välfärdsföretag i skolan och omsorgen inte ska få ta ut obegränsade vinster.

Ingen vill ha svenskt system

Sverigedemokraterna blev arga, och Annie Lööf blev ännu argare, men argast av dem alla blev de lobbyorganisationer och företag som byggts upp kring oreglerad välfärdsprofit.

– Det här handlar ju om hur man får verksamheten att gå runt. Hur intresserad är man av att driva företag nu? frågade sig friskolerektor Ingrid Söderman i en intervju med Svenska Dagbladet.

I veckan publicerade Dagens Industri en granskning där det visar sig att utdelningarna för företag som driver skolor ökat med 50 procent på ett år.

Det går tydligen ganska bra att driva företag, men kan ju fundera på vem som är intresserad av att driva skolor.

Under de 25 år som Sverige haft världens mest generösa regler för vinstdrivande skolor har inget annat land valt att kopiera systemet. Kanske är det för att omvärlden förstår att privat vinstjakt inte kan förenas med en framgångsrik och jämlik skola.

Vi vet att aktiebolag som driver skolor i Sverige etablerar sig där de har störst möjligheter att få elever som inte kräver extra stöd. De tar helst emot elever med välutbildade föräldrar. Deras pedagogiska profiler vänder sig till studievana föräldrar och de lockar med oskäligt höga betyg.

Håller nere kostnader

Lärare i friskolekoncerner tjänar ofta betydligt mindre än sina kolleger i kommunala skolor. På aktiebolagsskolorna saknas ofta skolbibliotek och gymnastiksalar. Anledningen är förstås att man då kan hålla nere sina ägares kostnader.

I kommuner där skolan går med underskott kan friskolorna också bli en ekonomisk strypsnara. Om skolorna blir att kosta mer än vad man budgeterat för - för att eleverna blir fler, för att fler elever kräver assistens, för att lärarlönerna höjs - måste politikerna kanske skicka in nya miljoner i skolorna för att verksamheten ska fungera.

Det kan många friskolor inte acceptera, de vill också ha mer resurser – även om de egentligen inte behöver pengarna. Resultatet har - efter domar i kammarrätten - blivit rena miljonregnet över friskolorna och deras ägare.
Trots årtal av lobbyarbete och brösttoner från högern ställer sig 70 procent av svenskarna bakom ett vinststopp.

I valet mellan företagens rätt att dela ut vinster och alla elevers rätt till en bra skola är valet för de flesta enkelt, oavsett var man står politiskt.