ÅSIKT

Folkhemshästen – en unik feministisk succé

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
LEDARE

Det svenska hästundret ska utforskas. Svensk ridsport är annorlunda och unik i flera avseenden jämfört med ridsporten i andra länder. Unik genom att den gått från en tidigare totalt mansdominerad, militär och överklasspräglad verksamhet, till en feminiserad folksport och upplevelsenäring.

Varför? frågar sig forskaren Susanna Hedenborg, docent i ekonomisk historia och lektor i fritidsvetenskap vid Malmö högskola. Hon ska i forskningsprojektet ”Folkhemshästen?–?från arbetskamrat till fritidsnöje” kartlägga hur och varför det svenska hästundret utvecklats så framgångsrikt.

– Det ska bli väldigt spännande att se hur hästens roll i samhället förändrats. Hur utvecklingen kan relateras till ekonomiska, politiska och sociala förändringar, säger Susanna Hedenborg.

I studien har genusperspektivet en central ställning. Hur kommer det sig att kvinnor och tjejer så tagit över och dominerar ridsporten? I andra sammanhang och sporter är klass, genus och etnicitet den maktbas som avgör över- och underordning. Hur stämmer det med ridsportens feminisering och folklighet? Vad beror det på att så stor andel av utövarna är barn och ungdomar, finns det också en specifik generationskodning?

Ridsporten är annorlunda också genom sin numera snabbt växande betydelse för landsbygdens utveckling och för framväxten av många småföretag. Jordbrukets arbetshästar försvann på femtiotalet?–?nu drar fritidshästarna åter till landsbygden?–?och med dem kvinnorna.

Inom svensk ridsport är det i huvudsak kvinnor som driver småföretagen, i de flesta andra branscher dominerar män. Varför skiljer hästföretagen ut sig?

– Kvinnorna lämnade landsbygden redan på 1800-talet och flyttade till städerna för sin försörjning. Nu flyttar de tillbaka som häst- och ridsportsföretagare. Det är spännande, säger Susanna Hedenborg.

Svensk forskning om ridsport är ytterst begränsad både inom idrotts- och fritidsvetenskaplig forskning trots att verksamheten är så bred. En halv miljon svenskar rider regelbundet. Vi är ett av de absolut hästtätaste länderna i EU i förhållande till folkmängd. Sportsligt tillhör vi eliten i ridsportens VM- och OS-grenar som hoppning, dressyr, fälttävlan, körning.

Det är ingen vågad gissning att den svenska ridsportens bredd och folklighet har mycket att tacka Tage Erlander för. Det var Erlanders socialdemokratiska regering som 1948 stödde bildandet av Ridfrämjandet för att skapa ridskolor tillgängliga för alla och därmed en folksport. Ridsport skulle bli en del av den svenska idrottsmodellen med statligt stöd och stark organisation, viktig för folkhälsan. En svensk folkhems- och folkhälsomodell som skiljer sig från andra länders där organisationerna är många och marknaden och privata aktörer dominerar.

Erlander lyckades väl i sin ambition. I?dag är ridsporten en folksport med en bredd som saknar motsvarighet i något annat land. Folkhemshästen är något att vara stolt över, väl värd att utforska.

ARTIKELN HANDLAR OM