ÅSIKT

Finanskris efter manus av Marx

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
LEDARE

"Wall Street har alltid varit girigt"

1 oktober 2008. Den kapitalistiska krisen har fått ett symboliskt ansikte: det giriga Wall Street.

Moralismerna är något överraskande: Wall Street har alltid varit girigt; det är börsens och själva kapitalismens grundidé. Ekonomisk tillväxt genereras genom ständig drift efter vinster och framgångar. Karl Marx, för att ta ett välbekant vittne, instämde gillande i den tesen.

Med tiden civiliserades börsen genom politiskt inflytande, regleringar, offentlig insyn och lagar. En viss balans byggdes mellan den politiska och ekonomiska makten. Ibland kallades det blandekonomi, någon gång välfärdskapitalism.

Nyliberalism

Reagan-Thatcher och deras arméer av ekonomer och rådgivare gjorde uppror mot detta system för att bereda plats för en ny kapitalism, nyliberalismen. Regleringar revs ner, lagar skrevs om enligt kapitalets intressen, marknaden tog över politikens sfär, skatter och andra restriktioner för kapitalintressena sopades undan. Den generationen nyliberala politiker, deras idéer och praktik, bär det avgörande ansvaret för dagens djupa kapitalistiska kris.

Efter ett kvarts sekel exploderar, eller snarare imploderar, detta system som länge skapade tillväxt men också ledde till de mest gigantiska förmögenhetsomfördelningarna i modern tid. Delvis följer sammanbrottet av att den finansiella sektorn kommit att skiljas från den reala ekonomin. Mer och mer av fiktiva värden skapades. Grundläggande säkerhetskrav eliminerades främst i investmentbankerna. Lån portionerades ut i gigantisk skala, fast också utan säkerhet. Bolån paketerades om i bisarra värdepapper och ”förorenade” systemet. Många tusentals miljarder bildades på den marknad där långivare försäkrade sig mot riskabla lån. Och nu måste staten, den stora fienden, hälla tusentals miljarder i en sönderfallande kapitalism. Riskmomentet, annars centralt i kapitalismen, har eliminerats.

Joseph Schumpeter, skeptisk till kapitalismens överlevnad men entreprenörskapets särskilde filosof, beskrev ett nutidstema: innovationernas och den nya teknologins kreativa förstörelse.

Tilltron borta

I dag råder mycket lite skapande, desto mer förstörelse. Framför allt är det tilltron och tilliten i samhället som gnags sönder. En fundamental misstro demonstreras mot det finansiella systemet, dess spekulativa inslag, dess ”skuggbokföring”, svindlande chefsbelöningar och manipulationer med lån och värdepapper. Tilltron har eroderat till den grad att amerikanska väljare och kongressens majoritet inte accepterar det föreslagna gigantiska saneringsprogrammet. De misstänker att miljarderna gynnar de institutioner, banker och andra, som skapat krisen. En långt i från orimlig reaktion: de tusentals krismiljarderna skulle läggas i händerna på Hank Paulson, finansministern som en gång styrde investmentbolaget Goldman Sachs.

Medborgarnas och kongressmajoritetens reaktion kan kallas demokratiskt hoppfull men ekonomiskt riskabel.

OS