ÅSIKT

Vaxholm kan inte vänta på sin skola

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: lösning kan vara nära Sedan konflikten började i november har knappt något arbete skett vid skolan i Vaxholm.
LEDARE

I bästa fall är konflikten om bygget av Söderfjärdsskolan i Vaxholm på väg mot en lösning. Skolbygget har i princip stått stilla sedan den 2 november när förhandlingarna om ett kollektivavtal strandade och fackförbundet Byggnads förklarade arbetsplatsen i blockad.

Sedan dess har arbetsdomstolen avvisat det lettiska företaget Lavals krav på att stridsåtgärderna omedelbart ska avbrytas. Domstolen börjar sin behandling av ärendet i början av februari, men domen kommer att dröja.

Två lösningar

Vaxholms kommun kan inte vänta. Kommunchefen fick i förra veckan i uppdrag att få igång bygget och ska nu träffa det lettiska företaget.

Enligt Byggnads ordförande i Stockholm, Torgny Johansson, finns det bara två lösningar på problemet. Antingen accepterar företaget ett kollektivavtal eller så bryter kommunen kontraktet.

Bäst vore att det lettiska företaget tecknade ett svenskt avtal för sina anställda i Vaxholm. Konflikten har aldrig handlat om att ställa svenska arbetare mot baltiska. Den handlar om rättvisa och lika villkor på den svenska arbetsmarknaden.

Johansson har skäl att vara optimistisk. Stödet för Byggnads krav har varit massivt från den övriga fackföre­ningsrörelsen. Så sent som i fredags varslade tjänstemannaförbundet HTF om sympatiåtgärder. De opinionsundersökningar som genomförts visar också att en bred majoritet av svenska folket stödjer kravet på svenska avtal för arbetsplatser här.

Utan ett avtal kan Laval inte avsluta bygget av Söderfjärdsskolan. Det står nu också klart för beslutsfattarna i Vaxholm. Därför borde det vara möjligt att hitta en lösning.

Ändå kommer flera grundläggande frågor att vara obesvarade. Det gäller naturligtvis påståendet att den svenska modellen för lönebildning och partsrelationer skulle strida mot EU:s regelverk. Men det gäller också villkoren när kommuner och landsting upphandlar verksamhet, till exempel byggen.

I tidningen Byggindustrin förklarar kommunchefen i Vaxholm, Gerd Johansson, att hon inte kunde ställa krav på kollektivavtal när buden på skolbygget skulle tas in. Därför kunde också Laval, med lägre lönekostnader, ge ett bud betydligt under konkurrenterna.

En orimlig situation

När bygget väl startat är det däremot fritt fram för facket att kräva ett avtal, om nödvändigt med hjälp av stridsåtgärder. Helt i enlighet med traditionen på svensk arbetsmarknad.

Kommunen ska alltså anta budet från ett företag som högst sannolikt inte kommer att kunna slutföra jobbet.

Det är en orimlig situation, och det är inte ordningen på arbetsmarknaden som måste förändras.

Efter konflikten i Vaxholm borde det stå klart att det ligger i allas intresse att frågan om kollektivavtal finns med redan i förutsättningarna för upphandlingar.

IP