ÅSIKT

Det är regeringsfrågan som splittrar alliansen

Foto: URB
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Som sista borgerliga parti var det i går Moderaternas tur att presentera sin skuggbudget. Och visst finns det en enighet med Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna.

De är överens om att skatterna för höginkomsttagare ska sänkas jättemycket, att trygghetssystemen ska bantas, att lågavlönade ska tjäna ännu lite mindre och att politik för att få arbetslösa i jobb ska rustas ned.

Ingen makt till SD

– Vi är mer överens nu än vad regeringen var när den började skriva sin regeringsförklaring, sa Ulf Kristersson på en pressträff i går.

Enighet, som sagt.

Men ursäkta, är det någon som tror att det är i synen på skattesänkningar som Jan Björklund och Ebba Busch Thor är oense? Är det på grund av olika syn på rut-avdragets utformning som M tappar och C ökar?

Nej, det är frågan om hur landet ska regeras.

Vi vet sedan tidigare att M och KD gärna bygger en borgerlig majoritet med stöd av Sverigedemokraterna. Vi vet också sedan tidigare att SD gärna ser en regering där M innehar statsministerministerposten. De tre partierna har dessutom varit överens om att regeringen Löfven bör fällas.

Men så har det inte blivit. Och det beror på att SD blivit en ny sorts kärnkraftsfråga för de borgerliga partierna. L och C - två partier M trots allt håller mer kära än SD - vill inte vill regera på Åkessons villkor. De har sagt att de inte vill fälla Löfven innan ett val. De har sagt att de inte vill ta över med rådande maktförhållanden i riksdagen - eftersom det skulle ge högerextremisterna i SD makt över hela politiken

Kartan gäller inte längre

Senast i augusti sa Jan Björklund att det är otänkbart för Liberalerna att sätta sig i en regering om de borgerliga partierna blir mindre än de rödgröna efter nästa val.

– Då måste man ha stöd av SD i varenda fråga och det är klart att det inte kan ske utan motprestationer.

Och de borgerliga väljarna har sympati för den hållningen. Låt oss komma ihåg att i stort sett hela M:s opinionstapp kom efter att den tidigare partiledaren Anna Kinberg Batra lade om kursen i regeringsfrågan och knöt M närmare SD. I stället har väljarna strömmat till Annie Lööf. Hon uppfattas som den som bär det nymoderata arvet vidare.

Problemet för Lööf och Björklund är förstås att det inte hjälper dem när det handlar om hur Sverige ska styras. Att fortsätta att prata om alliansen - som i dag har ett samlat väljarstöd på cirka 35 procent - som om varken 2010 eller 2014 års val inträffat fungerar inte.

Till slut måste L och C svara på om de ska sluta upp bakom Åkesson eller om de finns för en liberal och anständig borgerlighet. Och det svaret måste komma, oavsett hur ense de är med M i synen på skatterna.


Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.