ÅSIKT

Ockrarna som täljer guld mellan Black Friday och jul

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: Gunnar Rathbun / AP TT NYHETSBYRÅN
LEDARE

För den som har ett mejlkonto och någon gång handlat något via en nätbutik går det inte att komma undan. För den som rört sig ute i en miljö där det över huvud taget finns butiker går det inte att värja sig. Det är Black Friday i dag och vi översköljs av ”sköna deals”, reapriser, rabatter, superlåga priser, unika erbjudanden och bonusprodukter på köpet.

Vet när de ska slå till

Man kan förstås hävda att det säger något väsentligt om vårt lands kulturella torftighet när vi låtit importera en rea - men inte högtiden den relaterar till - från USA. Och det är förstås helt rätt att det sista vår planet behöver är fler dagar som viks åt shoppingvansinne.

Men den ohejdade konsumismen har en annan sida också. Att folk lånar för att handla. Ett av de mest omtalade konsumtionslånen är de så kallade snabblånen eller sms-lånen. Till skillnad från till exempel bolån krävs det ingen säkerhet för att ta ett sådant, och dessa lån har nu en årlig tillväxttakt på 7,2 procent.

Inför jul ökar också traditionellt marknadsföringen av snabblån och sms-lån. Sms-låneföretagen vet precis när de ska slå till.

Räntorna här är ofta skyhöga. För korta lån kan de effektiva årsräntorna bli upp emot 20 000 procent, men för den som verkligen behöver pengar är det kanske inte alltid ett argument. Det finns många berättelser om vuxna människor med barn som saknar pengar i månadens slut men inte får hjälp av socialen. Då är sms-lånen en utväg, man kan köpa mat och blöjor. Och bara några knapptryck bort ligger räddningen. En stund senare plingar det till – pengarna är framme. Hålet i plånboken är lagat.

Sedan kommer räkningen.

– Bolagen vänder sig till en svagare grupp konsumenter som inte får lån någon annanstans och utnyttjar ställningen, har Per Nordkvist på Finansinspektionen sagt.

2014 fick Kronofogden in 56 00 ansökningar om obetalda snabblån. Året därefter kom 62 000 ansökningar in, trots att reglerna kring sms-lånen faktiskt skärptes. Under samma tidspersiod har omsättningen för branschen - som består av 25 aktiva bolag enligt en uppskattning från DN - ökat från 459 miljoner kronor till 608 miljoner kronor. Och vinstmarginalen kan vara så hög som 30 procent.

Desarmera fällan

I dag - på Black Friday - berättade så regeringen att man skärper lagarna igen. Man föreslår ett räntetak för sms-lånebolagen, vilket innebär att den som lånar 1 000 kronor inte behöva betala mer än totalt 2 000 kronor.

Nu varnas det för att sms-lånemarknaden kan slås ut. Det är förstås trams. Regeringen försöker bara röja undan de allra värsta skuldfällorna som lånehajar gillrat för människor med ansträngd ekonomi.

Det är fortfarande ocker, bara lite mindre anstötligt.


Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.

ARTIKELN HANDLAR OM