ÅSIKT

Domen hotar den svenska modellen

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
LEDARE

Sven Otto Littorin står kvar med ansvaret.

Foto: Hotad Efter domen i Vaxholmsfallet står facket som största förlorare. Svenska avtal uppfattas som för komplicerade och osäkra för gästande företag. Illustration: ROBERT NYBERG

19 december 2007. Pjäserna stod uppställda som inför en klassisk batalj. Och något av ett slag blev det också när EU-domstolens dom i det så kallade Lavalmålet i?går offentliggjordes. Arbetsgivarsidan proklamerade seger, tydligast byggindustrins chef som såg fram mot breda lönesänkningar. Facket tvingades värja sig mot ett totalt nederlag.

Komplicerat avtal

När dammet lagt sig tycks det ändå som det främst är arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin som står kvar med ansvaret för den svenska modellens framtid. Det är svenska rättsregler och svenska avtal som gör EU-domstolen kritisk till konflikten i Vaxholm.

Det gäller byggbranschens avtal med dess

ackordssystem. Avtalet som uppfattas som alltför komplicerat och osäkert för gästande företagen.

Just byggandet är ändå en av de branscher som?–?efter konflikten?–?visat att utländska företag kan komma till Sverige och arbeta med svenska avtal. Sedan 2004 har hundratals avtal tecknats just inom byggbranschen.

Lika behandling

Parterna avtalade dessutom under 2005 om hur utländska företag ska kunna föras in i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Grundprincipen, där som annars, handlar om likabehandling.

Ändå lär domen leda till att avtal måste ses över. Kanske kommer den också att ytterligare driva på fackliga krav om högre lägstalöner.

Domen underkänner också den så kall-ade lex Britannia. Som den är formulerad är den diskriminerande, argumenterar domstolen.

Lagen kommer att ändras. Arbetet har

enligt Sven Otto Littorin redan startat och en proposition utlovas under nästa år.

Hur ministern tänkt sig den nya lagen är dock fortfarande oklart. Britannia-lagstiftningen ska förhindra att utländska avtal används för att dumpa löner i Sverige. Det måste också en ny lag kunna uppfylla.

Det avgörande för vilka konsekvenser gårdagens dom får är ändå vad arbetsmarknadsministern väljer att göra åt den avgörande punkten i domen, nämligen frågan om hur Sverige valt att genomföra utstationeringsdirektivet.

Snäv tolkning

Arbetsmarknadens parter och svenska jurister har fram till i?går tolkat reglerna så att samma regler för förhandlingar gäller svenska och utländska företag. Nu gör EU-domstolen en betydligt snävare tolkning. Lönen, och bara lönen, är parternas ansvar. I övrigt gäller lagens bokstav, och inget annat. Möjligheterna att avtala om förbättringar eller anpassning av regler för till exempel semester, arbetstider eller arbetsmiljö gäller inte utländska företag.

Olika villkor

I praktiken kan det skapa stora svårigheter. För facket naturligtvis, men också för arbetsgivare och för myndigheter. Det blir konkurrens på olika villkor, och ett hot mot en ordnad arbetsmarknad.

Men det skulle vara konsekvens av svenska lagar. Det är innebörden i EU-domstolens besked.

Därmed ligger bollen hos den svenska regeringen. I?går viftade Littorin bort utmaningen. Det får inte bli sista ordet.

IP

ARTIKELN HANDLAR OM