Mejla

Fredrik Virtanen

Vi vill ha sex, vi vill ha sex timmars arbetsdag!

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

LEDARE

Jag tänker ibland på att byta jobb. Om ett år har jag ­varit här i 20 år. Hur gick det till, åren flög förbi. ­Nå­got nytt vore utmanande, spännande – kanske avslappnande.

Men vem behöver mig? Vem skulle välja mig? Jag är inte ung längre även om jag tror det, jag är över 40, vem anställer någon som är 40? Gränsfall.

Det ska vara ungdom. Allt ska förnyas. Rutin är oattraktivt.

Åldersdiskrimineringen i samhället är påtaglig. Den är grym.

Är du 50 är du körd. Det jobb du har är det jobb du får leva med – tacksamt, eftersom du inte är en av de 430 000 som inte ens har ett jobb.

Är du 55 och dina leder utslitna efter ett långt yrkesliv inom vården är du i helvetet. Ingen, absolut ingen, kommer att ­anställa dig. ­Ingen.

Och ändå måste du arbeta längre eftersom pensions­åldern måste höjas eftersom vi numera lever längre. Omöjlig matematik.

Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson (M) sa angående den statliga ålderspensions­utredningen i veckan att du själv har ansvaret för att kunna jobba längre. Du ska börja träna – ja träna! – eftersom ”man har ett ansvar att hålla sig i fysisk trim”.

Fy skam. Ministrar bestämmer över mycket men har inget mandat att spotta ”skärp dig!” i ansiktet på LO-medlemmar som redan i dag tvingas sluta ­arbeta vid 61 år eftersom ­kroppen är trasig.

Vårt samhälle tycker ­inte om de äldre. De finns inte. Äldre ses som en belastning som bara ­vägrar att dö. En horri­bel människosyn.

Jag vill inte. Jag vill inte. Jag vill inte. Jag vill inte åldras i ett ­sådant klimat. Jag vill inte ­jobba tills jag är 68. De sista ­ljuva åren lär inte bli så många då.

Jag drömmer om en revolution. Jag drömmer om ett Sverige som ställer sig längst fram i utvecklingen igen och blir modernistiskt och ljuvt. Ett eftertänksamt samhälle där fritidslinjen slår ut arbetslinjen. En radikal nystart.

Självaste exstatsminister ­Göran Persson (S) menar att ”åttatimmarsdagen är en fälla vi gått in i” och förespråkar ­sextimmarsdag.

–  Man kunde jobba allt mer smart och effektivt, men någonstans på vägen händer detta att man säger att nu kan vi inte fortsätta med kortare arbetstid längre eftersom det är ekonom­iskt vansinnigt. OK, men ­varför är det en ekonomisk ­naturlag, vad hände som gjorde att det blev den nya sanningen? ­sa Persson till GP i vintras.

Vissa saker bara blir den nya sanningen.

I grunden handlar det om synen på livets innehåll. Livet är inte ekonomism, det är poesi och blod.

Vi står inför högst påtagliga hot: från klimatet vi förstör, från antibiotikaresistenta ­bakterier, från döden. Döden kommer till oss alla en dag. Man bör passa på att leva ­medan man lever. I detta hårdkapitalistiska samhälle lever många i överflöd och många i nöd. Det finns stort utrymme för ett p­lanare samhälle.

Sex timmars arbetsdag ­löser många problem med arbets­löshet, med livs­kvalitet och innebär att vi ­orkar jobba längre in i ­ålderdomen. Det är inte ­en utopi, det är framtid­ens melodi.

Men först måste du, jag och alla – i synnerhet ­politiker och f­öretagsledare – skaffa en anständig syn på de äldre. De kan ­sina grejor, de byggde detta land.

Av: 

Fredrik Virtanen

Publisert:

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.

Ja, tack!

ÄMNEN I ARTIKELN

Fredrik Virtanen