ÅSIKT

Sänkta löner gör Sverige fattigare

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: Andreas Bardell
Om Svenskt Näringslivs Carola Lemne vill bekämpa fattigdomen finns det bättre förslag än sänkta löner.
LEDARE

Carola Lemne, chefsdirektör på Svenskt Näringsliv, är rädd att vi ska få en ny svensk underklass. Det berättade hon häromdagen för DN.

Sedan avslutade hon med buller och bång samtalen mellan Svenskt Näringsliv och LO om hur trösklarna till arbetslivet ska sänkas.

Carola Lemnes oro borde egentligen hedra henne. Sverige är det land i OECD där skillnaderna mellan rika och fattiga ökat mest de senaste 20 åren.

Det finns kort sagt skäl att frukta en växande fattigdom.
Lemnes recept är dock märkligt. Hon vill inte höja lägstalöner, skapa tryggare anställningsformer eller fler heltider, sådant som skulle bidra till ett jämlikare samhälle.

Sänkta löner

För att undvika att landet får en ny underklass vill Svenskt Näringsliv i stället sänka lönerna, särskilt för de som redan tjänar minst.

Lönesänkningar mot fattigdom. Som att släcka eld med bensin.

Full arbetstid men bara en del av lönen, subventioner från staten och absolut inga krav på kollektivavtal. Så lyder ordinationen från direktör Lemne. Och när hon insåg att LO aldrig skulle svälja brygden valde hon alltså att stänga förhandlingsdörren och skylla på facket.

Det var då LO:s Karl-Petter Thorwaldsson anklagade Svenskt Näringsliv för lögn.

Enkla jobb

I fredags publicerade tankesmedjan Tiden rapporten "Språngbräda eller Fallucka?" Författaren, Lina Stenberg, visar att det som kallas enkla jobb faktiskt kan vara en väg till ett mer välbetalt arbete. Men det gäller svenskfödda i högre grad än de som är födda utomlands och män i högre grad än kvinnor.

Människor som kommit till vårt land fastnar ofta i ett lågavlönat och okvalificerat jobb. Många förblir fattiga, trots att de arbetar.

Om Svenskt Näringsliv lycka pressa de lägsta lönerna - det skulle påverka hela branscher, tro inget annat - blir förstås problemen större.

Underklassen

Och underklassen skulle växa.

Vill vi undvika det finns det inga genvägar. Det behövs arbetsmarknadsutbildning, bostadspolitik och fungerande trygghetssystem. Och det behövs svenskutbildning, praktikplatser och låglönesatsningar i avtalsuppgörelserna.

Om Svenskt Näringsliv oroar sig för ett hårdare klassamhälle och en växande underklass är det den sortens åtgärder de borde fråga efter. Då skulle det dessutom gå att komma överens med LO.

ARTIKELN HANDLAR OM