ÅSIKT

Dömd till vård

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: Livstidsdomen av Mijailo Mijailovic upphävdes i går. En dom som till stor del bygger på en oenig läkarkår. Illustration: HARALD NYGÅRD
LEDARE

I går kom hovrättens dom mot Mijailo Mijailovic för mordet på Anna Lindh.

Mijailo Mijailovic kommer att överlämnas till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Tingsrättens livstidsdom upphävs därmed.

Den fråga Svea hovrätt haft att besvara var inte om Mijailovic var skyldig. En vattentät teknisk bevisning tillsammans med hans eget erkännande gav det svaret redan före förhandlingarna i tingsrätten.

Frågan var inte heller om Mijailovic var sjuk, eller som hans försvarsadvokat envist upprepar, mådde dåligt. Ingen tvivlar på att Mijailovic är psykiskt sjuk och att han också var det den 10 september förra året.

Den fråga hovrätten haft att besvara är i stället om Mijailo Mijailovic led av det lagstiftningen kallar en allvarlig psykisk störning. I så fall råder nämligen fängelseförbud. Domstolen får helt enkelt inte döma en person som anses allvarligt psykiskt störd till ett fängelsestraff.

De medicinska experterna är som bekant oeniga. Medan den rättsmedicinska undersökningen kom fram till att Mijailovic inte är allvarligt psykiskt störd, anser majoriteten i socialstyrelsens rättsliga råd motsatsen.

Avgörandet blev i praktiken domstolens. Att beslutet blev att följa det rättsliga rådets utlåtande är knappast förvånande. Ändå kommer många att ha svårt att acceptera en dom byggd på åsikter i en oenig läkarkår.

Eventuellt får Högsta domstolen till sist avgöra frågan.

Kanske är det ändå framför allt lagstiftningen som kommer att ifrågasättas efter gårdagens dom. Gränsen mellan ansvar och sjukdom blir knivskarp, men nyckfull.

En dömd brottsling kan, om vården anses framgångsrik, snart vara fri. Den särskilda utskrivningsprövningen kan å andra sidan innebära att en person hålls kvar på sjukhus trots att vården egentligen avslutats.

Framför allt innebär dock dagens regler att många inte får en tillräckligt omfattande psykiatrisk vård eftersom de inte uppfyller lagens krav på en allvarlig störning.

Sedan snart två och ett halvt år tillbaka ligger ett förslag från den statliga Psykansvarskommittén på justitiedepartementet. Förslaget innebär i korthet att också den som är psykiskt sjuk ska kunna dömas till fängelse. Samtidigt ska den som är i behov av vård få den, oavsett vilket straff som döms ut. Frågan om sjukhus eller fängelse blir därmed, till skillnad från i dag, ett rent medicinskt beslut.

Den som inte kan ta ansvar för sina handlingar ska inte heller enligt kommitténs förslag kunna dömas. Regeln ska dock omfatta färre än dagens fängelseförbud.

Om förslagen från Psykansvarskommittén genomförts skulle Mijailovic sannolikt ha dömts till livstids fängelse. Han skulle också ha fått den vård han utan tvekan behöver.

Det hade varit lättare att acceptera.

IP