Våga ta den politiska striden om Vaxholm

Av: Mats Engström

Publicerad:
Uppdaterad:

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

EU-kommissionären Vladimir Spidla inledde gårdagens debatt i parlamentet. Det gällde läget efter EG-domstolens beslut i Vaxholmskonflikten och det tyska Rüffertfallet.

– EU-kommissionen har åtagit sig att bekämpa varje form av social dumpning, sa Vladimir Spidla.

Hans konkreta besked levde inte upp till de stolta orden. Kommissionen har lagt fram ett allmänt hållet papper om hur tillämpningen av EU-reglerna ska bli bättre. Inte mycket att luta sig mot. Socialistgruppens taleskvinna var tuffare.

– Vi har alltid trott att utstationeringsdirektivet var en bra utgångspunkt, började Anne van Lancker.

Sedan berättade hon om besvikelsen efter domarna. Den svenske socialdemokraten Jan Andersson fyllde på:

– Om ni sagt att det var kvinnor som skulle ha 46 procent av männens lön skulle alla anse att det är diskriminering.

Moderaten Gunnar Hökmark hyllade däremot den fria rörlighetens Europa.

Debatten visade varför valet till EU-parlamentet nästa år är så viktigt.

Många problem med EG-domarna går att lösa genom att ändra den svenska lagstiftningen. Trycket på regeringen och den nytillsatta utredningen får inte minska.

Fackföreningarna och socialdemokraterna kan ändå bli tydligare om vad EU måste göra.

Att ta EU-fördraget som gisslan är en återvändsgränd. Den nya grundlagen hjälper löntagarna, bland annat genom att strejkrätten finns med bland de rättigheter som blir mer bindande än tidigare.

Domstolens beslut handlar till stor del om tolkningen av reglerna för arbetare som jobbar tillfälligt utomlands, det så kallade utstationeringsdirektivet. Trots att det står att länderna kan ha högre ambitioner slog domstolen fast att det bara går att kräva minimilöner. EU-lagen förvandlas från ett golv till ett tak.

Domsluten är underliga men tyvärr är det så direktivet kommer att tolkas framöver.

Då borde den rimliga slutsatsen vara att ändra reglerna så att det blir glasklart att utländska arbetare inte ska diskrimineras. Det hävdade till exempel den spanske socialisten Manuel Medina igår.

Ändå tassar Europafacket försiktigt. Generalsekreteraren John Monks dundrar mot domarna, men läser man det finstilta kräver inte Europafacket förändringar av utstationeringsdirektivet rakt av. Texterna talar om att ”se över” direktivet och ändra det om det behövs.

Kanske är Europafackets ledning rädd att förlora en omförhandling av reglerna. Då är det bättre att vänta på att det nya bättre fördraget träder i kraft, och agera utifrån det.

Dessutom kan facket i Europa vara splittrat. Utstationeringsdirektivet är bra för facken i östra Europa redan som det är i dag. Då är löntagarna åtminstone garanterade minimilöner när de jobbar utomlands, ofta bättre än arbetsvillkoren på hemmaplan.

Hindren borde gå att övervinna. Facket vann striden om tjänstedirektivet. Nog borde det vara möjligt att övertyga socialdemokrater och kristdemokrater om att kräva ett bättre utstationeringsdirektiv.

På köpet skulle vi få en rejäl debatt om sakfrågorna i EU inför valet om ett år. Det vore inte så illa.

Publicerad:

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.