SKL är inte en kommunistcell

Välfärden kan räddas

avDaniel Suhonen

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: JANERIK HENRIKSSON/TT
SKL och ordförande Anders Knape föreslår att regeringen ska låna pengar till välfärden.

Kanske var det lite förvånande att revolutionen skulle börja på Hornsgatan 20 i Stockholm, på en pressträff under onsdagsmorgonen på SKL:s högkvarter. SKL är alltså inte ett
kommunistparti även om det låter så, utan branschorganisationen för alla Sveriges kommuner
och regioner.

Ändå var det denna idag borgerligt kontrollerade organisation som förklarade krig mot välfärdskrisen. Revolutionsledaren var det tidigare moderata kommunalrådet i Karlstad, Anders Knape, idag SKL-ordförande. På sjungande len värmländska lät han det revolutionära budskapet
sjunka in i de församlade.

Förslaget från Anders Knape kunde ha kommit från en socialdemokratisk partiledarkandidat, om inte budskapet varit så vänster. Knape är en oväntad revoltör. Men SKL:s medlemmar, landets kommun- och regionpolitiker
av olika partifärg står mitt i den välfärdskris som just nu pågår.

Aftonbladet har satt tonen med sin hjärtskärande serie ”Sverige sviker”. Varje dag nya avslöjanden om kommuner som
planerar att sänka värmen på äldreboenden och gamla människor som inte får ordentlig mat. Om skolor som skär ner och brandstationer som kan tvingas stänga. Åtta av tio kommuner står inför nya besparingar. SKL-revolten utgår från det enda rimliga, att staten de kommande åren tar sitt ansvar för en fungerande välfärd i hela landet. En journalist från DN frågade förvånat om han fattat rätt, skulle staten låna? Ja, sa Knape. Staten bör låna upp till skuldankaret och frigöra medel för välfärden.

Vänta, skuldankaret, tänker du. Vad är det? Jo, så här hänger det ihop. Sedan mitten av 1990-talet har Sverige betalat av på statskulden och följt det så kallade överskottsmålet. Men för
några år sedan, eftersom statsskulden sjönk snabbt satte man upp ett mål till, ett mål för hur låg statskulden får vara. Att ha för låg statsskuld är nämligen inte heller bra. Så riksdagen
enades om att ha ett golv för statsskulden, på lägst 35 procent av BNP.

Om cirka tio dagar går Sveriges offentliga skuldsättning (Maastricht-skulden) under 35 procent av BNP. Om tio dagar är alltså statskulden för låg enligt riksdagens regler. Problemet
är att statens två mål om överskottsmål och skuldankare krockar och regeringen måste välja vilket som skall gälla. Anders Knape och SKL föreslår ödmjukt att regeringen skall följa sitt eget regelverk, hålla fast vid skuldankaret och låna upp pengar för att klara välfärden. Men då måste man sätta överskottsmålet på paus och sluta amortera på den för låga statsskulden.
I ett slag hade SKL både löst den socialdemokratiska regeringens välfärdskris och förvärrat den. Om S-regeringen lyssnar på SKL och håller uppe skulden på det av riksdagen fastställda skuldankaret, frigörs 299 miljarder fram till 2022.

Problemet är att denna möjlighet nu avslöjats av revoltörerna på SKL. Välfärden kan räddas om bara S-regeringen följer sitt eget regelverk.

Om man nu vill, alltså.

ARTIKELN HANDLAR OM

Välfärd

BNP

Stockholm

Sverige