ÅSIKT

Vi måste välja mellan jordklotet och jobben

Klimatfrågan blir en dragkamp mellan stat och kapital

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: Anders Deros / AFTONBLADET
Preemraff vid Brofjorden i Lysekil.

Preems hemsida kan man läsa: ”Preems raffinaderi i Lysekil är bland de modernaste och mest miljö- och energieffektiva i Europa”. Och nu vill man bygga ut. Bygget ska ge massor av jobb.

Jobb är hårdvaluta i politiken. De styrande politikerna hålls ansvariga för arbetslösheten. Men miljön och alldeles särskilt klimatet har också blivit ett tungt ansvar för dem.

Det blir Mark- och miljödomstolen som får lösa dilemmat. Beslut utlovas under första kvartalet 2020.

Preem i Lysekil är ett exempel på dragkampen mellan stat och kapital. Eller rättare sagt: det är ett test på hur det offentliga förmår dra gränsen mellan privata intressen och omsorgen om allt levandes framtid på jorden.

Men Preem är också indraget i en annan kamp: den mellan olika energikällor. Olja, kol, kärnkraft, biobränsle, vind eller sol – bakom alla står olika företag. Det finns VD:ar och styrelser som ska se till att hävda den egna branschens intressen. Lyckas de väl belönas de. Annars får de stå med hundhuvudet.

Det är en obarmhärtig värld. Konkurrens, muttrar systemets beundrare nöjt. Allt är en tävling. Alla måste delta, från de största direktörer till de minsta anställda.

Det är det som kallas marknaden. Enligt dess ideologer ska marknaden ordna allt till det bästa. Nyliberalismen utmärks enligt den brittiske statsvetaren David Runciman av en ”optimistisk fatalism”. Man tror på ödet och ödet är välvilligt. Bland svenska politiker är väl Annie Lööf den som har den mest extrema tilltron till marknadens välsignelser. Till och med klimatkrisen ska den klara av, påstår hon.

Men hur har vi i så fall hamnat i det förtvivlade läge vi gjort i dag? Var marknaden inte tillräckligt fri? Det är förstås ett tokigt resonemang. Marknaden som marknad har inga problem med kol eller olja. De går att sälja, oavsett vad de betyder för klimat och miljö.

Marknaden av i dag bestäms av det stora ansiktslösa kapitalets rörelser. Vissa aktörer får namn och fotografi på tidningarnas ekonomisidor. Andra ägnar sig åt att analysera marknaden. De vill ligga steget före och deras spådomar bestämmer vad som kallas ”marknadens förväntningar”. När företagens kvartalsrapporter kommer jämförs resultatet med dessa förväntningar. Succé eller katastrof!

Våra svenska pensionspengar ligger med och skvalpar i kapitalets stora hav. På det naiva 1990-talet talade politiker om att vi var ”delaktiga”. I själva verket är vi maktlösa.

Den enda verkliga makt som vi har, förutom vår egen konsumtion, är att forma en stark och uthållig opinion som tvingar politiken till den radikala omställning av samhället som vi är tvingade till om vi inte ska gå under.

avSven-Eric Liedman

ARTIKELN HANDLAR OM