Mejla

Jenny Wennberg

EU har bevisat sig som en överlevare

Men vad händer efter Brexitprövningen?

Publicerad:

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Foto: Francisco Seco / TT NYHETSBYRÅN

Så var skilsmässan mellan EU och Storbritannien ett faktum. Blicken i Europa är riktad mot London, men i själva verket borde den egentligen riktas mot Bryssel.

Fortsatt legitimitetsproblem

Legitimitetsproblemet har varit EUs ständiga följeslagare och Brexit är bara en av yttringarna för detta. Men Brexit visar också på hur stora konsekvenserna kan bli av de främlingsfientliga strömningarna som numera åter är en tydlig del av den europeiska identiteten.

Storbritannien har haft 73 mandat av 751 i EU-parlamentet. När man nu lämnar EU försvinner platserna och ersätts av 27 nya mandat för att skapa balans mellan medlemsländerna ifråga om mandatfördelning.

Mandatfördelningen kommer skifta styrkeförhållandena i parlamentet. De 27 mandaten påverkar maktförhållandet mellan den socialdemokratiska och den konservativa partigruppen till de konservativas fördel.

Populismen stark

Europaparlamentet speglar de politiska strömningarna i Europa. Även om det svenska Miljöpartiet gjorde ett svagt val 2019 gjorde deras tyska kollegor ett mycket starkt val. Det är den positiva, progressiva rörelsen i den europeiska opinionen.

Men den kanske mest oroande trenden i Europa är att strömningarna är så tydligt populistiska och främlingsfientliga. Ett åldrande Europa har inte råd med det, men ändå är det detta som definierar Europa och därmed också EU av idag.

Det betyder också att den politiska handlingsförlamning vi ser i svensk politik även syns i Europa. Dagens EU kommer få svårt att fatta beslut.

Europeisk utmaning

Efter Brexit är det en av de största utmaningarna Europa står inför, att vara en kraft som sätter press på medlemsländer som Ungern för att stå upp för ett demokratiskt och tolerant Europa.

00-talet var en optimistisk period. Länder som Turkiet verkade vara på väg mot att bli ett möjligt kandidatland och det fanns ännu hopp i fråga om länder som Ungern. Nu har globala skeenden som kriget i Syrien visat på de europeiska utmaningarna, på vilka enorma skillnader ska överbryggas mellan länderna som blir kvar i EU.

Och även om EU klarar av att hantera Brexit, visar hanteringen av omvärldskriser som lett människor till Europa också på de fortsatta svårigheterna i att skapa ett EU präglat av humanitärt ansvarstagande. Idag är Turkiet EUs gränsvakt genom avtal.

Trots det är EU konstanten som möjliggör ett europeiskt samarbete. Det är långt ifrån en perfekt institution, men behovet av ett europeiskt samarbete är också i dag tydligare än på mycket länge.

avJenny Wennberg

Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM

Brexit

EU

Syrien

Ungern