ÅSIKT

Jan Björklunds eget skolfiasko

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
LEDARE

Länder med toppresterande skolsystem som Finland, Japan, Singapore och Korea lär ut olika saker på olika sätt – framför eller bakom katedern – kommunalt eller statligt.

Deras skolpolitik har egentligen bara en sak gemensamt: lärarnas kvalitet är första prioritet.

I Sverige presiderar samtidigt Jan Björklund över vad som mer och mer börjar likna ett monumentalt misslyckande. Lärarlegitimation och den nya ­lärarutbildningen har varit regeringens två stora reformer för att höja lärarnas status. Bägge ser ut att bli fiaskon.

Lärarlegitimationerna har skjutits upp på obestämd tid och i går rapporterade ­Dagens Nyheter att krisen för den nya ­lärarutbildningen är större än vad någon trott. Platserna gapar tomma: folk vill ­inte bli lärare på Björklunds villkor.

Både lärarlegitimationen och den nya lärarutbildningen var feltänkta. Jan Björklund tror att han genom att höja trösklarna in i läraryrket ska kunna återupprätta lärarens status från en svunnen tid.

I stället borde han fråga sig hur man gör för att locka de mest kompetenta att bli lärare utifrån dagens arbetsmarknad. Skolan behöver professionaliseras till att bli mer lik andra branscher. ­Lärarna ­behöver bättre möjligheter att göra lönekarriär och skolledare som hjälper dem att utvecklas.

En snabb pedagogisk utbildning av hög kvalitet och möjlighet att ­ganska snart få en ledarskapsposition på ­skolan, skulle exempelvis kunna locka medelålders människor med karriärer i näringslivet till skolan. Och det finns många andra åtgärder som man kan tänka sig.

Vad det handlar om är ett byte av ­fokus: skapa fler och kortare vägar in i läraryrket, i stället för att som ­Björklund försöka göra ­precis tvärtom.

avKatrine Marçal

ARTIKELN HANDLAR OM