Glöm inte bort Haiti

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: AP
lovade hjälp Snabbt kom löften om katastrofbistånd från FN och Världsbanken. Obama har utfäst 100 miljoner i akut bistånd. Liknande tongångar har hörts från EU. Orden brukar i slutändan inta vara värda mycket.

15 JANUARI 2010. Katastrofen i Haiti

Jordbävningen i Haiti, den västra hemisfärens kanske allra fattigaste land, är en katastrof av närmast ofattbar omfattning. Ohyggliga scener har utspelats. Enligt rapporterna har så många som 100 000 människor omkommit. Tre miljoner har på något sätt drabbats. Stora delar av huvdstaden Port-au-Prince ligger i ruiner. Det som fanns av fungerande infrastruktur har nu rasat samman.

Behovet växer

Hjälpbehovet är enormt. Och det kommer inte att minska efter det mest akuta skedet. Snarare bör bedömningen vara att behovet av stöd – ekonomiskt, institutionellt, medicinskt, mänskligt – kommer att växa när de skadade och mest behövande tagits om hand, när de döda begravts och det mesta av ruinhögarna forslats undan.

De verkligt stora resurserna kommer att behövas när en antydan av vardag infinner sig och konsekvenserna av katastrofen någorlunda kan överblickas.

Hjälporganisationer som Läkare utan gränser och Röda Korset var snabbt på plats och inledde sitt arbete. Lika snabbt kom löften om katastrofbistånd från FN och Världsbanken.

Barack Obama har utfäst USA:s ”orubbliga stöd” och 100 miljoner i akut bistånd. Liknande tongångar har hörts från EU:s ordförandeland, Spanien.

God vilja finns

Ingen behöver tvivla på omvärldens goda vilja. Åtminstone inte för tillfället. Den oro som i dagarna gett sig tillkänna gäller hur hjälpen skall distribueras och nå de verkligt nödlidande. Jämte den utbredda fattigdomen utmärks Haiti också av omfattande kriminalitet och korruption.

När den rika världen snart nog ska manifestera solidaritet med det karibiska ö-landet och försäkra det i återuppbyggnad är det inte uteslutet att vi får skåda ännu en internationell så kallad givarkonferens – en omsorgsfullt organiserad och strålkastarbelyst givmild sammankomst.

Glöms bort

Problemet är att givmildheten ofta upphör när strålkastarna släcks. Senaste exemplet är Gaza, som efter de israeliska krighärjningarna förra vintern lovades över 40 miljarder kronor i samband med en givarkonferens i egyptiska Sharm-el Sheikh. Ännu har ingen återuppbyggnad av format kunnat inledas.

Ett annat exempel är Honduras, som till stora delar ödelades av orkanen Mitch 1998. Närmare tre miljarder dollar utlovades. En fjärdedel betalades ut. Listan på denna cyniska hantering kan göras längre. Haiti får inte läggas till den listan.

KA