Borg – ett hot mot ekonomin
En av världens farligaste män. Så skulle kanske Internationella valutafonden IMF:s omdöme om Anders Borg kunna sammanfattas.
I en ny rapport pekas i alla fall Sverige ut som ett av världsekonomins fyra värsta problemländer. Och orsaken är enkel, som nation sparar vi för mycket och spenderar för lite.
Det handlar inte bara om statsfinanserna. Men det är Anders Borg som tillsammans med riksbankschefen Stefan Ingves håller i taktpinnen.
Enligt valutafondens rapport är det bara Malaysia, Tyskland och Singapore som har större bytesbalansöverskott i förhållande till ekonomins storlek.
Kina, som ofta brukar kritiseras för protektionism och sin undervärderade valuta, hamnar bara på sjunde plats.
Överskotten i den svenska ekonomin, precis de Anders Borg brukar vara så stolt över, är den andra sidan av de underskott som just nu får världen att balansera på randen av en ny djup lågkonjunktur.
Borgs spariver är dessutom alldeles onödig. I stort sett alla ekonomer – och regeringens expertmyndigheter – talar om att Sverige borde ta tillfället och investera för framtiden.
Behov saknas verkligen inte, i infrastrukturen, i boendet och i miljöomställningen. Järnvägen måste rustas upp, miljonprogrammet renoveras och energisystemet ställas om. Dessutom behöver Sverige ett lyft när det gäller forskning och utbildning, de kanske viktigaste framtidsinvesteringarna av alla.
För staten är lånen dessutom väldigt billiga just nu. Den svenska Riksgälden får i praktiken betalt när vi lånar.
Framtidsinvesteringar skulle inte bara göra att Sverige slapp hamna på listan över världsekonomins problembarn. Det skulle framför allt göra vårt land bättre.