ÅSIKT

Skolan hotas – av miljardrullningen

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
LEDARE

11 december 2007. Drömmen om friskolan som det lilla alternativet drivet av eldsjälar är inte sann. Den typiska friskolan startas inte av fria pedagoger som vill utveckla särskilda sätt att lära. Kommunala skolor blir sällan fria för att föräldrar och lärare i glesbygd bestämmer sig för att rädda nedläggningshotade skolor.

Nej, den svenska friskolan har blivit en miljardindustri som ger stora vinster till ägarna. Sex av de största aktörerna på friskolemarknaden tjänade tillsammans över 150 miljoner kronor förra året, visar en granskning som Svenska Dagbladet har gjort.

En lågriskbransch

Bolaget Bure Equity äger ett av de största friskoleföretagen, A new Learning, som i sin tur äger 41 förskolor, grundskolor och gymnasier över hela landet. Alla Bures dotterbolag gick med vinst 2006.

”Men vi har aldrig tagit ut någon vinst ur skolverksamheten, allt återinvesteras i bolaget”, säger Bures vd Mikael Nachemson till Svenska Dagbladet.

Enligt honom är friskolor en låg-riskbransch förutsatt att man sköter verksamheten bra.

Ger inte högre betyg

Antalet friskolor ökar snabbt. I januari 2007 fanns 683 godkända fristående grundskolor och 389 fristående gymnasieskolor. En ökning med 118 grundskolor och 148 gymnasier sedan läsåret 04/05. Inför nästa läsår har 215 fristående grundskolor och 302 gymnasier ansökt om att få starta eller utöka sin verksamhet.

Eleverna då? Vid sidan om miljardrullningen, hur går det med undervisningen i friskolorna? Aftonbladet har tittat närmare på slutbetygen från sex av de största friskolekoncernerna och jämfört med genomsnittsbetygen för skolor i hela landet. De kommunala gymnasieskolorna har högre snittbetyg än de högprofilerade fria gymnasierna. Det går lite bättre för de fria grundskolorna än för de kommunala. Men skillnaden är marginell. Detta trots att friskolor kan misstänkas ge högre betyg än kommunala för att locka fler elever.

Att friskolorna blir allt fler innebär risker för jämlikheten och rättvisan. Kommunala skolor utarmas när skolorna får bidrag för antalet elever, inte för elevernas behov av stöd. Eleverna med svårast förutsättningar blir ofta kvar i de kommunala skolorna. De saknar ofta föräldrar som gör aktiva val. Det är inte heller säkert att friskolor är intresserade av att ta emot elever med funktionshinder och behov av särskilt stöd. De minskar ju vinsten.

Spär på orättvisor

Politiker i borgerliga kommuner spär på orättvisorna när de privatiserar och rear ut skolor av ideologiska skäl?–?strunt samma vad som händer med eleverna och undervisningen.

När skolan blir en marknad hamnar pengarna, inte eleverna, i centrum. Koncernens resultat riskerar att bli viktigare än undervisningens kvalitet. Problemen hopar sig när skolan blir en miljardindustri.

ÅP